Tidskrifternas juridiska frågor

03.10.2017 kl. 11:30
PÅ TAPETEN: Vad har förbundens tidskriftsredaktörer för rättigheter och skyldigheter? Vem bestämmer vad när det gäller förbundets medlemstidning? Gäller journalistreglerna också tidskrifterna? Tytti Oras, jurist vid Journalistförbundet, reder ut frågetecknen.

Text: Miina Söderholm och Mari Pennanen

- Arbetslagstiftningen gäller oberoende om man är anställd av en förening eller ett företag. I arbetsavtalet regleras arbetsförhållandet, inleder jurist Tytti Oras.

Hon var inbjuden till senaste Tidskriftsträff, där ett trettiotal tidskriftsredaktörer samlades, för att reda ut vad som gäller för tidskrifter och tidskrifternas redaktörer. Temat för träffen var journalistik, juridik och ekonomi.

En journalist i ett arbetsförhållande har ett arbetsavtal, där makten i förhållandet regleras.

- Arbetsgivaren har rätt att bestämma arbetsuppgifter, arbetstid, metoder och så vidare. Arbetstagaren säljer egentligen sin tid till arbetsgivaren, att användas enligt vad arbetsgivaren bestämmer. Det är viktigt att komma ihåg att arbetsgivaren har tolkningsföreträde, säger Oras.

Om arbetstagaren då gör egna beslut kan det bli svårt. Det här betyder i praktiken att det i sista hand är arbetsgivaren som bestämmer vad som publiceras och hurdan publikation som ges ut.

- Lojalitet från båda hållen är viktigt för att arbetet ska fungera, säger Oras.

Också övrig medielagstiftning och lagen om yttrandefrihet gäller tidskrifterna. Journalistreglarna binder officiellt endast dem som förbundit sig till att följa dem via Opinionsnämnden för massmedier, men är ett bra rättesnöre för att undvika att till exempel brottslagen blir aktuell.

I förbund är tidskriftsredaktören ofta samma person som också har rollen som informatör, eller samarbetar nära med informatören. Oras poängterar att det är viktigt att veta om man är informatör eller redaktör och att man klargör arbetsuppgifterna med arbetsgivaren.

- Publiken eller läsaren ska veta om det är journalistik eller information de tar del av. Det handlar om trovärdighet, säger Oras.

Mikaela Groop från Finlands Svenska Marthaförbund har funderat på policykonflikter mellan redaktörer och uppdragsgivare. Hur mycket skall styrelsen egentligen styra redaktörens arbete? Hon har arbetat nästa tjugo år på Marthaförbundet och delade med sig av erfarenheter och insikter från arbetet som redaktions- och numera även informationschef.

- Det vi diskuterar är olämpligheter snarare än olagligheter, säger Groop.

Enligt Groop kan styrelser ibland ha svårt att inse att det ligger en klar strukturerad process bakom vad som är med i en tidskrift, och att det inte lösryckt går att plocka ut eller sätta in artiklar hur som helst. Hon skulle gärna se en större respekt för journalistik, också inom förbunden.

Groop tar också upp skillnaden mellan journalist och informatör. Sociala medier har blivit en väldigt viktig informationskanal och fler personer kanske känner sig som ”journalister” idag. Men det att man uppdaterar och informerar på sociala medier betyder inte att man är en journalist, det finns en större tanke bakom det journalister publicerar. Groop gör en klar skillnad på journalister och informatörer genom att påpeka att journalister jobbar för läsarna, och informatörer prioriterar uppdragsgivarens intressen.

Frågor kring journalistik och juridik kan leda till konflikter, och en med insikter i problematiken är Sebastian Gripenberg, verksamhetombud på Svenska folkskolans vänner. Bland annat via Föreningsresursen och det att föreningar kan vända sig till honom med frågor har en bred inblick i vilken typ av konflikter som är vanliga.

- De vanligaste typerna av konflikter är outtalade. Allt kan verka normalt på ytan, men under ytan är det storm, säger Gripenberg.

Enligt Gripenberg är det enda sättet att lösa konflikter genom att samtala. Han påpekar också att konflikter är lättare att lösa på förhand, genom förebyggande arbete.

- Det är svårt att trycka in tandpastan tillbaka när det är ute, säger Gripenberg, och syftar på att då en konflikt redan uppstått, kan den inte bara ignoreras och förbises.

Han konstaterar också att konflikterna lättast uppstår då rollerna är oklara, något som Oras också lyfter fram då hon diskuterade hur långt arbetsgivarens makt sträcker sig.

Tidskriftsträffen avrundades genom att Janne Wass, som är chefredaktör för tidningen Ny Tid, berättade om kreativ tidskriftsfinansiering i IT- åldern. Wass berättade om olika typer av tidskrifter samt hur dessa finansieras, allt från digitala tidskrifter med betalvägg, finansiering endast  via annonser och crowdfunding diskuterades. Wass berättade också om ”Pay per article”-finansieringsmetoden som går ut på att man betalar inte för att få läsa hela tidskriften, utan endast en artikel. Denna typ av finansiering kräver dock väldigt hög kvalitet på artiklarna och enligt Wass är Svenskfinland troligen för litet för denna typ av finansiering.

Tidskriftsträffen ordnades av Svenska studieförbundet i samarbete med Tidskriftsprojektet och tidskriftskoordinator Thomas Rosenberg, som ledde diskussionen. Tidskriftsredaktörerna på plats diskuterade bland annat vem kan diskutera dylika frågor med då man jobbar ensam som journalist på en redaktion, hur man kan bolla mellan rollerna som journalist och informatör och om man kan eller ska ta upp också sådant som är kritiskt mot den egna organisationen. Preliminärt ordnas nästa tidskriftsträff under våren 2018.

 

88887_t.jpg

Tätare samarbete med finska fältet stärker våra påverkansmöjligheter

BLOGG. Att knyta kontakter till det finska fältet hjälper oss i svenskspråkiga organisationer att bredda våra nätverk. Samtidigt är det viktigt att språkfrågorna inte hamnar i skymundan, menar Tina Kärkinen som deltagit i Järjestöhopping.Läs mera »
05.02.2024 kl. 07:38
88562_t.jpg

Nytta, nöje och nåd genom nätverk

BLOGG. Sedan Förbundsarenan började erbjuda många möjligheter till nätverkande har flera saker hänt i Svenskfinland. Fler som jobbar i förbund och centralorganisationer har ett bredare nätverk och effekterna är stora och många.Läs mera »
04.01.2024 kl. 11:31
82814_t.jpg

Vill du vara med och diskutera ”Utanför protokollet”?

NYHET. Förbundsarenan startar en LinkedIn-grupp för oss som tror på och vill att medborgarorganisationer är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Gruppen ”Utanför protokollet” är ett forum för förtroendevalda och anställda inom Förbundsarenans medlemsorganisationer. Välkomna med!Läs mera »
08.08.2022 kl. 14:16
82367_t.jpg

Evenemang för alla

ARTIKEL. Visst vill vi ordna tillgängliga evenemang där alla känner sig välkomna. Men hur gör man det i praktiken? Vi har samlat konkreta tips och verktyg för hur ditt förbund ordnar tillgängliga evenemang.Läs mera »
30.05.2022 kl. 12:37
80409_t.jpg

Dags att vässa kompetensen och nätverka

NYHET. Nytt år och nya tag! Då ivern slår till och du vill utvecklas i ditt arbete vill Förbundsarenan påminna om det som många av våra medlemsorganisationer ser som en av de mest givande bitarna av vår verksamhet: nätverken.Läs mera »
12.01.2022 kl. 09:55
76470_t.jpg

Långsiktigt arbete för förbundens verksamhetsförutsättningar

INGÅNGEN. Mandatperioden för delegationen för medborgarsamhällspolitik tar nu slut. Efter fyra år som medlem i delegationen reflekterar verksamhetsledare Mari Pennanen över betydelsen av att de finlandssvenska förbunden genom Förbundsarenan varit representerade i delegationen.Läs mera »
03.02.2021 kl. 11:05
75053_t.jpg

Samarbete och strukturer för samarbete

INGÅNGEN. Samarbete mellan olika organisationer och samarbete mellan civilsamhället och offentliga sektorn är framgångsfaktorer för Finland. Den 1 oktober på dagen för medborgarinflytande träffades medborgarorganisationer och tjänstemän från statsförvaltningen med syftet att öka förståelsen och dialogen sinsemellan och speciellt lyftes samarbete organisationerna emellan fram.Läs mera »
05.10.2020 kl. 07:42
74998_t.jpg

Nätverk viktigast av allt

PÅ BORDET. Vi som jobbar i föreningar och förbund är ofta bra på att berätta för medlemmar hur viktiga nätverk är. Genom att bli medlem i föreningen får man ett kontaktnät som är guld värt. Men förstår vi även att det är lika viktigt att vi själva har ett omfattande nätverk? Siru Lönnqvist på VVS Föreningen i Finland lyfter fram nätverkens betydelse.Läs mera »
30.09.2020 kl. 12:59
73277_t.jpg

Förbundsekonomernas fem tips för distansarbete i coronatider

Plötsligt jobbar många i förbundsvärlden på distans. Vissa är vana och har redan jobbat hemifrån tidigare, men för andra är det ganska nytt. På senaste nätverksträffen delade förbundsekonomerna med sig av sina bästa tips för distansarbete i coronatider.Läs mera »
22.04.2020 kl. 11:16