Spännande förbundsklenoder

07.06.2018 kl. 19:47
PÅ TAPETEN. Den här våren har stafetten #förbundsklenoder löpt bland de finlandssvenska förbunden. Kolla vilka spännande föremål förbunden plockat fram ur gömmorna och visat.

Sammanställt av Mari Pennanen

Först ut var Psykosociala förbundet som visade upp den gula kikaren (bild ovan). Kikaren finns på Psykosociala förbundets huvudkontor i Jakobstad sedan drygt ett år tillbaka. Den kommer ursprungligen från Esse i Pedersöre och var från början en rolig julklapp till en av våra anställda. Eftersom Psykosociala förbundet vill ha koll på läget så beslöts att kikaren får stanna på huvudkontoret.

Svenska hörselförbundet har en brevvåg, som ”alltid” har funnits på vårt kansli och följt med vart än kansliet har flyttat. Den användes regelbundet ända till senare delen av 2010-talet, nu endast sporadiskt. Vågen kan stå som en symbol för Svenska hörselförbundet med tanke på att ljudets vågrörelse avbildats i förbundets logo efter noggrant övervägande.

Stafetten gick vidare till Förbundet Finlands Svenska Synskadade, som har en mjukishund. Besökare har ibland undrat vad det är en för kanin, fast det ju naturligtvis är en labrador. Den namnlösa maskoten sitter i tamburen på bordet och välkomnar personal och gäster till kansliet. Han kom till FSS från Ledarhundsskolan och har en viktig uppgift som dörrvakt. Speciellt omtyckt är han av de riktiga ledarhundarna som besöker FSS. De brukar gärna bära omkring på honom, vilket gjort att han tyvärr inte är lika fräsch nu mera som för ett år sen då han kom till huset.

Svenska pensionärsförbundet har en blomma. Det är en saintpaulia i tyg som har varit på vår toalett på Annegatan i ca tio år och före det i en medarbetares rum på Indiagatan. Den måste vara ca 20 år redan men alltid lika ”fräsch” och blommar ständigt.

De här fina emaljskyltarna med texten Helsingfors hushållsskola har funnits på Marthaförbundet länge, och ska skruvas upp på väggen i det nya Marthaköket på Busholmen.

Hushållsskolan planerades redan 1875, och enligt en notis öppnades den i juni 1878. Skolan verkade i hörnet av Marie- och Estnäsgatan i Kronohagen, på två våningar. Eleverna lärde sig laga mat, baka, tvätta, mangla och sköta barn. Allt sådant som behövs för att sköta ett hushåll. Kursen var tvåårig.

I den grundande föreningens stadgar stod det bland annat "Den hushållsskola, föreningen inrättar, har till ändamål att åt flickor, företrädesvis sådana som tillhöra Helsingfors stadskommun och vilka genomgått högre folkskola i staden, lemna handledning och öfning i alla inom ett enklare hushåll förekommande göromål, såsom matlagning, bakning, tvätt och strykning, med mera dylikt, samt i den mån anstaltens tillgångar och övriga förhållanden det medgiva, i vård och skötsel af späda barn."

Redan på den tiden oroade man sig över bristande vardagsfärdigheter, vilket torde ha varit en av orsakerna till grundandet av skolan. En insändare vi hittade lyfter vikten av hushållsskolan och vardagsfärdigheter, och skriver: ”men hvad tjänar det till, skall någon fråga, att ädlas med att göra hemma hvad man kan köpa färdigt och kanske för billigt pris? Varför icke taga bördet från bagarn, ölet och svagdrickat från bryggeriet, korven från karkuteriatisten …”

Ja, liknande frågor som vi jobbar med i dag här på Marthaförbundet. Exakt hur skyltarna kommit till Marthaförbundet vet vi inte, inte heller hur länge Helsingfors hushållsskola verkade. Kanske någon annan som vet?

Följande förbundsklenod var det Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC som visade upp. SLC:s förbundsklenod är detta årder. Ett årder är ett gammalt jordbearbetningsredskap som användes innan plogen fanns. Årdret användes i Finland ännu i början av 1900-talet och i potatisodlingen ännu på 1960-70-talet.

Detta årder i miniatyr är ett prydnadsföremål som prytt SLC:s centralkansli sedan 1981. Årdret har snickrats av Kvevlaxbon och Korsholmaren Gustav Fant, som var en långvarig förtroendevalda i organisationen, bland annat medlem av SLC:s förbundsfullmäktige 1966-1971 och styrelsemedlem 1971-1981. Gustav var både byggnadsarbetare och timmerman innan han blev jordbrukare; dessutom hade han ett brinnande samhällsintresse och var en aktiv kommunalpolitiker. Gustav blev 101 år när han avled för cirka två år sedan, men hans snickarglädje påminner oss dagligen om historiens vingslag.

Finlands svenska andelsförbunds klenod är hedersplaketten som beviljas till personer som speciellt förtjänstfullt har verkat inom andelsrörelsen. Premieringar har en lång historia i Finlands Svenska Andelsförbunds historia. Våra medlemmar uppskattar den här servicen som vi erbjuder till dem. Den här hedersplaketten är mycket sällsynt, den har beviljats tillsvidare endast till fem personer.  Årligen beviljar Andelsförbundet flera andra förtjänsttecken på ansökan från medalj i brons till guldmedalj i förgyllt silver.

Finlands svenska hembygdsförbund var följande i tur. Deras klenod är ett väggankare som designades och tillverkades år 2016. Väggankaret föreställer ett stenankare, FSH:s logo. Stenankare användes förr i tiden när man till exempel byggde broar eller andra byggnader. Exempel på dessa finns till exempel vid en bro i Korsnäs och på Pedersöre kyrka. För FSH utgör ankaret en symbol för de finlandssvenska landskapen och samhörigheten dem emellan.

Vi lät tillverka tio handsmidda väggankare 2016, för att också kunna ge dem i present åt föreningar som fyller 100 år. De två första väggankarena har överlåtits till Esbo hembygdsförening och Sveriges hembygdsförbund, som båda firade sin 100-års jubileumsfester 2016.

Stafetten skickas vidare till Svenska folkskolans vänner. Ett av de mer intressanta föremålen som donerats till SFV är en luta, som donerades år 1994 av professor Sigurd Snåre. Enligt donationsbrevet tillhörde lutan överstelöjtnant Axel Stenius (1857–1928), ”som under sina år i Vasa var en ledande och inspirerande musikledare”. Donatorn fortsätter: ”Senare – i Helsingfors – ägnade han sitt stora musikintresse och sin idérikedom åt strävandena inom vårt sång- och musikförbund. Man mötte honom ofta i SFV:s kansli.” Axel Stenius var medlem, ordförande och hedersordförande för SFV:s musikkommitté. Hans dödsruna publicerades i SFV-kalendern 1928. Lutan kom i professor Snåres ägo i mitten av 1960-talet via Stenius dotter Alfhild.

Sång och musik spelade en betydande roll i SFV:s verksamhet efter föreningens grundande 1882, och flera decennier in på 1900-talet. Senare övertogs denna verksamhet långt av Finlands svenska sång- och musikförbund.

Av förekommen anledning skickas stafettpinnen därför vidare till Finlands Svenska sång- och musikförbund. Bland flera förslag har vi på FSSMF plockat fram våra sparade Sång- och musikfest-planscher som våra käraste klenoder. Sångfesten har ordnats sedan 1891 och de här sammankomsterna är ett bra exempel på varför förbundet finns till. Vart femte år får körsångare och orkesterspelare mötas i en massiv tillställning, där glädje och musik står i fokus. Att tusentals dyker upp är lika roligt varje gång, men det bästa är att vi får dela hela den här glädjen med andra. För ingen konsert utan en publik!

Planscherna på bilden är från Esbo 2001, Vasa 2006, Åland 1996, Ekenäs 1991 och Jakobstad 1987.

Nästa förbund som får visa upp sin förbundsklenod är Finlands Svenska Lärarförbund FSL: Det här är vår mötesklubba som vi svingar när styrelsen, fullmäktige och kongressen samlas till möte. Klubban har varit med länge, ända sedan 12.6.1950 faktiskt! Den var en donation till Finlands Svenska Folkskollärarförening, föregångaren till vårt förbund. Som bäst är klubban i Tammerfors där fullmäktige har samlats till vårmöte.

Finlands Svenska Skolungdomsförbund fortsatte stafetten. Det finns en hel del spännande grejer på Finlands svenska skolungdomsförbund FSS kansli, men det som ständigt tycks förvåna folk är individerna Woot och Moot. Woot och Moot har bara funnits på förbundet i lite över ett år, men har redan en speciell plats i våra hjärtan. Om någon känner sig nere, oproduktiv eller ofokuserad är det bara att klämma på Woot och Moot, och då släpper de ifrån sig ett energiskt skri som garanterat piggar upp ens dag."

Svensk Ungdom presenterade sin Nyan Cat. Förbundsordförandes rum på SU vaktas av Nyan Cat, som ser till att jämlikhet och rättvisa alltid genomsyrar verksamheten. Under det normala verksamhetsåret hänger katten i taket och vilar, för att sedan göra en dunderinsats på Helsingfors Pride varje sommar. Nyan Cat snickrades ihop för cirka fem år sedan och har prytt kansliet och Helsingfors gatubild sedan dess.

Följande klenod är en skiss av FDUV:s fösta logo, ritad av ingen mindre än Tove Janssons mamma Signe Hammarsten-Jansson 1958. Samariterstiftelsen, en föregångare till FDUV, beslöt att skaffa sig ett emblem och anlitade Hammarsten-Jansson som ritade fyra förslag. Detta är en skiss på förslaget som godkändes.

Avsikten var att skapa en samlande symbol för alla organisationer som arbetade för bättre förhållanden för personer med intellektuell funktionsnedsättning i Finland. Emblemet donerades således även till finskspråkiga systerorganisationer. Av dessa är det en, Kehitysvammaisten Tukiliitto, som fortfarande har den som sin logo.

Regnbågsankan visade upp sin klenod: Femte november 2011 tilldelades Regnbågsankan Svensk Ungdoms svenska dagen skuggmedalj: en guldfärgad ölöppnare. Den har ännu aldrig använts men förvaras väl för den dag då den behövs. I diplomet tackas vi för arbetet med ungdomar och att vi lyfter fram regnbågsfrågor i Svenskfinland. Som gemensamt mål med SU nämns att få lagmotionen för en jämlik äktenskapslag att gå igenom i riksdagen. Det har vi lyckats med!

Stafetten gick vidare till Folkhälsans förbund, som var sist i turen att visa upp en klenod denna vår. Här är ”Ugglans lampa”, en nattlampa som brann på Folkhälsans Barnavårdsinstutut på Topeliusgatan 20, i Helsingfors. Eleverna bodde på internat, studerade och praktiserade på barnhemmet. Lampan torde vara från 1930-talet. Rektorn Ines Uggeldal villle ha koll på att de studerande inte smög omkring på natten. Efter många svängar är barnskötarutbildningen idag närvårdarutbildning på Prakticum. Men på Folkhälsan har arbetet för barns hälsa och välbefinnande vuxit och fått nya former. En lampa som lyser i mörkret är fortfarande bra att ha!

Det var den här vårens #förbundsklenoder. Stort tack till alla förbund som deltagit i stafetten och visat upp sina klenoder!

 

 

 

88333_t.jpg

”De finlandssvenska förbunden konkurrerar inte, utan kompletterar varandra”

ARTIKEL. Det har hänt mycket under Viveca Hagmarks tre år som Förbundsarenans ordförande. En pandemi, ett digitalt jättekliv och ekonomiska utmaningar. Men fram för allt har Förbundsarenan utvecklats och ytterligare hittat sin form under Vivecas ordförandeskap.Läs mera »
04.12.2023 kl. 14:58
88194_t.jpg

Civilsamhällets betydelse lyftes fram på Förbundsarenans höstmöte

NYHET. Hur syns civilsamhället i regeringsprogrammet? Statssekreterare Mikaela Nylander lyfte fram regeringens åtgärder för att förbättra verksamhetsförutsättningarna, då medlemsförbunden samlades till höstmöte.Läs mera »
20.11.2023 kl. 14:07
79968_t.jpg

Padda, podd eller papper?

ARTIKEL. Hur kan och ska tidskrifter idag förhålla sig till olika format för att nå läsarna? Tidskrifternas många nya former var temat för en diskussion på Helsingfors Bokmässa, där Janne Wass på Ny Tid och Hanna Rundell på Folkhälsan möttes i ett samtal med Henrika Zilliacus-Tikkanen.Läs mera »
30.11.2021 kl. 08:47
79857_t.jpg

Viveca Hagmark fortsätter som ordförande för Förbundarenan

NYHET. Viveca Hagmark från Folkhälsans förbund omvaldes till ordförande för år 2022. Nya i styrelsen är Mikaela Hermans från Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik och Malin Lindholm från Svensk Ungdom. Läs mera »
22.11.2021 kl. 10:05
76451_t.jpg

Engagerad och motiverad ordförandeduo

NYHET. Det gångna året har visat hur viktigt ett aktivt civilsamhälle är för att människor ska må bra. För att stöda de finlandssvenska förbunden har Förbundsarenan en given plats. Ordförande Viveca Hagmark och vice ordförande Harriet Sundholm ser fram emot ett aktivt år inom Förbundsarenan.Läs mera »
01.02.2021 kl. 15:17
75419_t.jpg

Viveca Hagmark ny ordförande för Förbundsarenan

NYHET. Viveca Hagmark har valts till ordförande för Förbundsarenan för år 2021. Hagmark vill som ordförande lyfta fram föreningslivets betydelse i samhället och ser fram emot att leda styrelsen i Förbundsarenan, som under nästa år fokuserar på stöd till förbundens förtroendevalda och anställda.Läs mera »
03.11.2020 kl. 16:24
63035_t.jpg

Hur leder man ett förbund?

PÅ TAPETEN. Tre erfarna ledare delade under Ordföranderundan med sig av erfarenheter gällande ledarskap: Agneta Eriksson, Jan-Erik Stenman och Anna Bertills. Vi lyfter fram de bästa bitarna.Läs mera »
20.03.2018 kl. 10:45
54662_t.jpg

Samfundet Folkhälsan är kittet

När man hör talas om Folkhälsan tänker man kanske i första hand på olika vårdtjänster och annan serviceproduktion för medborgare i alla åldrar, eller aktiva lokalföreningar och simskolor. Men organisationen är mer omfattande än serviceproduktionen och de ca 100 lokala föreningarna. Bland annat forskning och utveckling står också högt på agendan. I mittpunkten av allt detta finns Samfundet Folkhälsan – kittet som håller ihop verksamheten.Läs mera »
07.11.2016 kl. 07:54