Sänk tröskeln och bjud med oss unga

24.05.2019 kl. 09:35
ARTIKEL. Vad är skillnaden på ett förbund och förening? Detta är en fråga Rebecka Svedberg ofta fått av vänner och bekanta under sin praktikperiod på Svenska studieförbundet. Att människor inte vet svaret på detta väcker många tankar hos henne.

Text: Rebecka Svedberg
Foto: Mari Pennanen

Under min praktikperiod har jag fått bekanta mig med Svenska studieförbundets alla 65 medlemsorganisationer, i alla fall i någon mån. När min praktik började hade jag koll på vad några förbund gör och en del hade jag hört namnet på tidigare. De flesta förbund var ändå helt nya för mig. Under min praktikperiod har jag flera gånger förvånats över förbundens spännande verksamhet, vilket också har gjort att jag själv har blivit riktigt intresserad. Det här har även lett till att jag har börjar ifrågasätta mig själv. Varför är inte jag medlem i något av dessa förbund?

Dels är svaret säkert att jag helt enkelt inte har vetat att dessa förbund existerar. Men varför det då? Varför nås jag inte av förbunden och deras medlemsföreningars verksamhet? Beror detta på mig eller är det förbunden som inte når mig? Känner unga inte till att det finns förbund och föreningar man kan vara medlem i eller beror det på att unga bara inte vet hur de ska hitta dem? Vet förbunden hur de ska nå unga?

Människor engagerar sig inte på samma sätt som de gjorde förr och formera för vårt engagemang håller på att förändras. En sak är ändå säker: Det behövs unga. För ett par år sedan skrev jag min kandidatavhandling om just föreningsverksamhet. I korthet handlar avhandlingen om att jag undersökte vad det är för slags människor som deltar i föreningslivet i Finland. Jag analyserade nio bakgrundsvariabler (bland annat kön, ålder, utbildning) med 13 olika typer av föreningar och organisationer. En av de mest centrala resultaten jag kom fram till är att föreningsdeltagande ökar med åldern. De aktivaste föreningsmänniskorna är i åldern 70-80 år och det är bara inom miljöorganisationer och studentorganisationer som åldersgruppen 18-29 åringar dominerar.

Trots det här så upplever jag att många unga gärna skulle vilja vara med. Jag tror att en av orsakerna är en felaktig bild av vad det betyder att vara med i föreningslivet. Jag tror att många unga tror att ett medlemskap innebär mycket arbete och delvis även innehåller en rädsla för att man mot sin vilja kan bli vald till ordförande på det första mötet man deltar i. Samhället förändras och lika så engagemanget. Unga upplever att de inte har så mycket tid att helhjärtat syssla med föreningsverksamhet på grund av press från många olika håll. Samtidigt tror jag att viljan nog finns men att många väljer att inte alls vara aktiva om de inte kan göra de i stor utsträckning.

Jag tror att det är där skon klämmer. Kunde inte förbunden då locka dessa unga att bli medlemmar bara som stöd? Jag tror nämligen att det är just det som många unga söker. Unga har kanske inte lika mycket tid för föreningsengagemang som andra men trots det finns ofta viljan att visa stöd för det de upplever är viktigt. Jag önskar att förbunden här kunde ta en större roll. Ovisshet skapar oro vilket gör att man inte vill delta. Jag har själv också ofta tänkt att jag inte kan vara med om jag inte är jätteaktiv. Men varför skulle man inte kunna vara det? Jag tror inte att jag ensam sitter och grubblar på dessa frågor.

Jag hoppas att förbunden skulle försöka nå ut till oss unga och berätta varför ni behöver oss. För många unga är det ett stort steg att självmant ta kontakt med en förening eller ett förbund. Jag vill uppmuntra alla förbund att sänka tröskeln för oss unga att hitta er. Bjud helt enkelt med oss!

Rebecka Svedberg är i slutet av sina studier i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi. Under våren 2019 har Rebecka gjort en tremånaders praktik vid Svenska studieförbundet.

89329_t.jpg

Arbetsvälmående – nyckeln till en engagerad personal

ARTIKEL Hur mår du på jobbet? Hur mår övriga medarbetar? Och vad är det som påverkar hur ni mår? Här kan du läsa om hur några ledare ser på arbetsvälmående och sin roll i att skapa en fungerande arbetsgemenskap.Läs mera »
11.03.2024 kl. 14:10
89286_t.jpg

Studio Dim utformar kampanjen Framtidsgåvan

ARTIKEL. Studio Dim är en design- och kommunikationsbyrå med en vision om att tillgängliggöra gott digitalt stöd för ideella initiativ. Tillsammans med Förbundsarenan har de utvecklat kampanjen Framtidsgåvan. Tillgänglighet och trovärdighet är avgörande när det gäller att sprida kunskap, menar Henrietta Andersson som tillsammans med Ida Dimic driver Studio Dim.Läs mera »
07.03.2024 kl. 09:39
89197_t.jpg

Fem frågor till Robert Nilsson om projekt Finansieringskällor

ARTIKEL. Kampanjen Framtidsgåvan, företagssamarbeten och workshops. Det händer mycket inom projekt Finansieringskällor för förbunden. Vi ställde några frågor till projektledare Robert Nilsson om vad vi inte ska missa just nu. Läs mera »
29.02.2024 kl. 12:01
88872_t.jpg

Liten ökning i antalet anställda i förbunden

Antalet anställda i Förbundsarenans medlemsförbund har ökat med nästan sex helårsverken. Det visar statistiken som Förbundsarenan samlat in.Läs mera »
02.02.2024 kl. 13:39
88592_t.jpg

Julia brinner för brandet 

ARTIKEL. Efter fyra år på Förbundsarenan drar verksamhetsutvecklare Julia Hemgård vidare till nästa utmaning, nämligen att bli projektledare på Niva Education. Julia lämnar Förbundsarenan i början av januari och inleder då sitt nya jobb.Läs mera »
08.01.2024 kl. 10:53
88333_t.jpg

”De finlandssvenska förbunden konkurrerar inte, utan kompletterar varandra”

ARTIKEL. Det har hänt mycket under Viveca Hagmarks tre år som Förbundsarenans ordförande. En pandemi, ett digitalt jättekliv och ekonomiska utmaningar. Men fram för allt har Förbundsarenan utvecklats och ytterligare hittat sin form under Vivecas ordförandeskap.Läs mera »
04.12.2023 kl. 14:58
88325_t.jpg

Samla in pengar utan insamlingstillstånd?

ARTIKEL. Kan en organisation samla in pengar utan att ha ett insamlingstillstånd? Svaret är ja. Förbundsarenans projektledare Robert Nilsson listar några exempel då det är möjligt. Läs mera »
04.12.2023 kl. 08:15
88259_t.jpg

Dags att kommunicera om pengar och effekter 

ARTIKEL. Årsberättelse och bokslut kan och ska användas för att kommunicera betydelsen av verksamheten. När verksamhetsåret 2023 går mot sitt slut poängterar projektledare Robert ”Robban” Nilsson betydelsen av att berätta om både pengar och resultat av verksamheten. Läs mera »
27.11.2023 kl. 15:44
88143_t.jpg

Nyckeln till att engagera unga?

ARTIKEL. ”För att förstå andra måste man förstå sig själv”. Så säger Ted Svensson, projektkoordinator på Norr om Stan, på nätverksträffen för förbundens sakkunniga om att engagera unga. Han berättar att bland annat attityd och tydliga morötter är avgörande när man vill jobba så att unga engageras. Läs mera »
16.11.2023 kl. 13:27