Thomas Rosenberg har stöttat tidskrifterna i tretton år

04.02.2020 kl. 07:20
PROFILEN. Tunga tidskriftslådor och så många finlandssvenskar att han inte velat tala med någon alls på flera dagar efteråt. Tidskriftsmontern för de finlandssvenska tidskrifterna på bokmässan har varit en årlig höjdpunkt för tidskriftskoordinator Thomas Rosenberg.

Text och foto: Mari Pennanen

Efter tretton år som tidskriftskoordinator har Thomas Rosenberg bestämt sig för att det är dags för någon annan att ta över.

- Min företrädare Anders G. Lindqvist var tidskriftskoordinator i elva år. Nu har jag satt min prägel på verksamheten i tretton år. Jag har trivts med det med, nu är det dags för andra att ta över, säger Thomas.

Han fick uppdraget som tidskriftskoordinator bland annat för sitt stora intresse för tidskrifterna.

- Jag har alltid varit intresserad av den finlandssvenska gemenskapen och velat bidra till det som upprätthåller det allmänna finlandssvenska. Redan under studietiden började jag jobba med tidskrifter. Uppdraget har passat mig och min situation bra. Jag har fått utforma verksamheten självständigt och det har passat mig, säger Thomas.

Tidskriftsprojektet fick sin början redan år 1996 och under Thomas tid som koordinator har bland annat den gemensamma montern på bokmässan i Helsingfors varit viktig. Tidskriftssidorna i Bokkatalogen och fortbildning för tidskriftsredaktörerna har också varit viktiga delar av verksamheten inom projektet. Verksamheten har huvudsakligen finansierats av Föreningen Konstsamfundet, med stöd även av Svenska kulturfonden och Svenska folkskolans vänner. Projektet har haft en styrgrupp bestående av representanter för finansiärerna och Henrika Zilliacus-Tikkanen från Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Från och med år 2020 är det Förbundsarenan som håller i trådarna för Tidskriftsprojektet.

- Både som mötesplats och för synligheten har tidskrifternas gemensamma monter på Bokmässan varit jätteviktig, likaså fyller tidskriftssidorna i Bokkatalogen en viktig roll, säger Thomas om projektets verksamhet.

- Jag är stolt över att jag kunnat bidra till att projektet pågått så här länge och med så här stora frihetsgrader, utan tung byråkrati och med ett stort förtroende från finansiärerna, säger Thomas, och tillägger att det under årens lopp är ganska stora summor det handlar om, med subventionerade fortbildningar, bokmässan, bokkatalogen och övrig verksamhet.

- För tidskrifterna har projektet förutom synlighet för tidskrifterna även gett konkret utdelning i form av fortbildning och kontakter, säger Thomas.

Hur mår tidskrifterna?

- De finlandssvenska tidskrifterna mår överlag överraskande bra. Det finns fortfarande glädjande många, det är ytterst få som lagts ner eller helt digitaliserats. Upplagorna har inte heller nämnvärt gått ner, säger Thomas, som under årens lopp samlat på sig mycket material om olika tidskrifter och planerar att skriva en historik.

- Det finns en stark tro på tidskrifternas framtid. De står för en långsammare takt, både då det gäller produktionstakten – här kanske inte alla redaktörer håller med – och själva innehållet, eftersom de ger utrymme för längre och långsammare, reflekterande texter än dagstidningar och elektroniska medier, säger Thomas.

Han lyfter även fram att de ekonomiska bidragen, från både statliga och privata källor, som är avgörande för många tidskrifter, inte heller minskat nämnvärt.

- Men visst finns det också mörkare moln. En utmaning för tidskrifterna idag är distributionen. Det är både dyrt och svårt att distribuera tidskrifter idag och det är väldigt olyckligt. En annan utmaning, främst för organisationstidskrifterna, är återväxten, och rekryteringen av nya medlemmar, säger Thomas.

Profilen: Thomas Rosenberg

Aktuell som: tidskriftskoordinator åren 2007-2019.

Gör: allt för många saker på en gång, mångsysslare på gott och ont. Nackdelen är bland annat att jag har svårt att få klart saker, det är bland annat därför jag aldrig doktorerat.

Gillar: långsamma morgnar

Ogillar: Snöfattiga vintrar

Läser: Jag har alltid böcker på gång. Jag läser alltid skönlitteratur, men även faktaböcker. Jag blir mer och mer intresserad av historia och tittar allt oftare bakåt. Jag läser gärna långsamt.

En bra tidskrift är: En som kan kombinera tradition och förnyelse. Låter som en kliché, men viktigt. Jag uppskattar tidskrifter som kan luta sig tillbaka på en lång tradition, men som samtidigt kan överraska.

Tidskrift du rekommenderar: Jag har som koordinator hela tiden varit angelägen om att inte tycka att någon är bättre än någon annan. Men för att nämna några, så är Skärgård en alldeles unik tidskrift. Nya Argus står mig nära och där kombineras tradition och förnyelse. Kuriren är från en helt annan del av spektret och den har gjort det som många trodde var omöjligt, att ge ut en allmän familjetidskrift i sextio år. Den brukar jag läsa.

 

Läs också:

Profilen: "Att bygga upp förbundens förbund känns meningsfullt" om Jonna Sahala

Profilen: "Nätverken är Studieförbundets starkaste redskap" om Frans Cederlöf

 

89329_t.jpg

Arbetsvälmående – nyckeln till en engagerad personal

ARTIKEL Hur mår du på jobbet? Hur mår övriga medarbetar? Och vad är det som påverkar hur ni mår? Här kan du läsa om hur några ledare ser på arbetsvälmående och sin roll i att skapa en fungerande arbetsgemenskap.Läs mera »
11.03.2024 kl. 14:10
89286_t.jpg

Studio Dim utformar kampanjen Framtidsgåvan

ARTIKEL. Studio Dim är en design- och kommunikationsbyrå med en vision om att tillgängliggöra gott digitalt stöd för ideella initiativ. Tillsammans med Förbundsarenan har de utvecklat kampanjen Framtidsgåvan. Tillgänglighet och trovärdighet är avgörande när det gäller att sprida kunskap, menar Henrietta Andersson som tillsammans med Ida Dimic driver Studio Dim.Läs mera »
07.03.2024 kl. 09:39
89197_t.jpg

Fem frågor till Robert Nilsson om projekt Finansieringskällor

ARTIKEL. Kampanjen Framtidsgåvan, företagssamarbeten och workshops. Det händer mycket inom projekt Finansieringskällor för förbunden. Vi ställde några frågor till projektledare Robert Nilsson om vad vi inte ska missa just nu. Läs mera »
29.02.2024 kl. 12:01
88872_t.jpg

Liten ökning i antalet anställda i förbunden

Antalet anställda i Förbundsarenans medlemsförbund har ökat med nästan sex helårsverken. Det visar statistiken som Förbundsarenan samlat in.Läs mera »
02.02.2024 kl. 13:39
88592_t.jpg

Julia brinner för brandet 

ARTIKEL. Efter fyra år på Förbundsarenan drar verksamhetsutvecklare Julia Hemgård vidare till nästa utmaning, nämligen att bli projektledare på Niva Education. Julia lämnar Förbundsarenan i början av januari och inleder då sitt nya jobb.Läs mera »
08.01.2024 kl. 10:53
88333_t.jpg

”De finlandssvenska förbunden konkurrerar inte, utan kompletterar varandra”

ARTIKEL. Det har hänt mycket under Viveca Hagmarks tre år som Förbundsarenans ordförande. En pandemi, ett digitalt jättekliv och ekonomiska utmaningar. Men fram för allt har Förbundsarenan utvecklats och ytterligare hittat sin form under Vivecas ordförandeskap.Läs mera »
04.12.2023 kl. 14:58
88325_t.jpg

Samla in pengar utan insamlingstillstånd?

ARTIKEL. Kan en organisation samla in pengar utan att ha ett insamlingstillstånd? Svaret är ja. Förbundsarenans projektledare Robert Nilsson listar några exempel då det är möjligt. Läs mera »
04.12.2023 kl. 08:15
88259_t.jpg

Dags att kommunicera om pengar och effekter 

ARTIKEL. Årsberättelse och bokslut kan och ska användas för att kommunicera betydelsen av verksamheten. När verksamhetsåret 2023 går mot sitt slut poängterar projektledare Robert ”Robban” Nilsson betydelsen av att berätta om både pengar och resultat av verksamheten. Läs mera »
27.11.2023 kl. 15:44
88143_t.jpg

Nyckeln till att engagera unga?

ARTIKEL. ”För att förstå andra måste man förstå sig själv”. Så säger Ted Svensson, projektkoordinator på Norr om Stan, på nätverksträffen för förbundens sakkunniga om att engagera unga. Han berättar att bland annat attityd och tydliga morötter är avgörande när man vill jobba så att unga engageras. Läs mera »
16.11.2023 kl. 13:27