Kommunikation – en förutsättning för föreningsarbetet

11.08.2020 kl. 08:18
PÅ BORDET. När kan ett förbund anse sig ha lyckats med kommunikationen med medlemmarna? DIFF – Ingenjörerna i Finland förnyar sitt sätt att kommunicera. Tf. verksamhetsledare Viktor Kock skriver att de går mot trenden då de gjort sin strategi.

Text: Viktor Kock

Inom föreningslivet är en ständigt återkommande fråga hur man på bästa sätt skall kommunicera, såväl inom organisationen som utåt. Aldrig tidigare har det funnits så många sätt att kommunicera på som det finns idag. Samtidigt som det ger nya möjligheter gäller det ändå att noga fundera på vad man vill med kommunikationen och vad som kan anses som lyckad kommunikation.

Ordet kommunikation kommer ursprungligen från latinets communis (gemensam), via communicare (göra gemensamt) och communicatio (ömsesidigt utbyte). För att kommunikation överhuvudtaget skall kunna anses ha ägt rum krävs att en sändare via en kanal överför ett meddelande till en mottagare som avkodar meddelandet. Ett mejl eller en tidning som går direkt i skräpkorgen uppfyller alltså inte definitionen av kommunikation, för det krävs att mottagaren faktiskt öppnat och läst innehållet. Ifall meddelandet endast är information kan kommunikationen anses som lyckad ifall den uppfyller minimikriteriet. Ofta kräver lyckad kommunikation ändå en tvåvägsprocess, alltså att man utbyter tankar och information. Speciellt viktigt vill jag påstå att det är i föreningsverksamheten och den interna kommunikationen med medlemmarna.

Elektroniska medlemsbrev och sociala medier ger goda möjligheter till masskommunikation med medlemmarna. De ger ändå sällan upphov till en tvåvägskommunikation. För elektroniska medlemsbrev anses en öppningsgrad på över 30 procent som bra trots att sju av tio medlemmar inte nås med dem. Då medlemmarna är grunden till allt föreningsliv torde detta vara en situation som ingen förening är nöjd med.

Hur skall man då få till en lyckad kommunikation? Ett sätt är att försöka undvika de vanligaste fallgroparna; för mycket eller för komplex information. Långa medlemsbrev är inget självändamål, den viktigaste informationen skall vara synlig och enkel att ta in.

På DIFF – Ingenjörerna i Finland förnyar vi som bäst vårt sätt att kommunicera. Som ett direkt resultat av det gav vi i våras ut det första numret av vår nya medlemstidning, DIFFerens. En egen medlemstidning kan knappast ses som nytänkande, tvärtom går det mot trenden som är att avsluta resurskrävande medlemstidningar. Vi ser den ändå som ett komplement för att nå en större del av medlemskåren. I höst lanserar vi ett annat komplement med bloggen ”Kugghjulet”. Vi har samtidigt beslutat frångå regelbundna, elektroniska medlemsbrev. Elektroniska medlemsbrev sänder vi i framtiden när vi har viktig information som vi vill ha ut till specifika målgrupper. Det betyder inte nödvändigtvis att antalet medlemsbrev blir färre men målsättningen är att de som läser dem ser informationen som mer relevant.

Det viktigaste i vår nya kommunikationsstrategi är ändå enligt mig vår målsättning om att ha personlig kontakt med våra medlemmar minst vartannat år. Till personlig kontakt räknar vi besvarade telefonsamtal eller mejl. Hittills i år har vi cirka 900 sådana kontakter. Responsen när vi ringt upp våra medlemmar är nästan odelat positiv. Samtidigt som medlemmarna kan ge direkt återkoppling på vår verksamhet är det ett bra tillfälle att uppdatera kontaktuppgifter så att masskommunikationen kan fungera. Personlig kontakt med medlemmarna är dock inte heller nytänkande, tvärtemot är det så föreningslivet uppstått. Tyvärr glöms det ofta bort i djungeln av masskommunikation.   

Viktor Kock är tf. verksamhetsledare för DIFF – Ingenjörerna i Finland.

 

Läs också

På bordet: Folkdansen har flyttat till nätet i coronatider

På bordet: För en sjukskötare finns det inga genvägar

 

 

85841_t.jpg

Fem lärdomar jag tog med mig från Sicilien

BLOGG. Vad lär man sig på kurs i teambuilding? Andrea Södergård på Röda Korset Åbolands distrikt listar fem saker hon tog med sig från Erasmus+-kursen i Italien.Läs mera »
03.04.2023 kl. 11:53
80634_t.jpg

En pigg 100-åring, ständigt i rörelse

BLOGG. Tålamod, ödmjukhet och djupandning. Det har krävts av Karin Lassenius som till stor del på distans började på ett nytt jobb på Samfundet Folkhälsan. Nu är det implementering av den nya strategin som driver arbetet framåt.Läs mera »
01.02.2022 kl. 10:01
80389_t.jpg

Hur har Ledarskapsakademin lyckats förverkliga sin vision?

PÅ BORDET. En hög ambitionsnivå gällande kvalitet och att inte kompromissa med någon del av helheten. Nora Ridgewell reflekterar över kärnan i Ledarskaps-akademins verksamhet som i år fyller 10 år.Läs mera »
11.01.2022 kl. 00:26
79885_t.jpg

Vem är förbundets målgrupp?

PÅ BORDET. Ett förbund kan behöva kommunicera till en brokig skara målgrupper bestående av privatpersoner, föreningar och distrikt. Hur undviker man fenomenet trasig telefon och når ut med rätt information till rätt personer? Tuuli Solhagen på Natur och Miljö reflekterar kring målgruppstänk.Läs mera »
23.11.2021 kl. 15:11
79580_t.jpg

Lugnet efter deadline

PÅ BORDET. Det skulle vara skönt att jobba på en tidning som bara kom ut en gång i månaden, tänkte jag ofta på den tiden jag jobbade på en dagstidning. Efter ett knappt år på Svenska Trädgårdsförbundet och som ansvarig redaktör för Trädgårdsnytt kan jag konstatera att verkligheten inte riktigt är sådan som jag trodde.Läs mera »
02.11.2021 kl. 07:18
79182_t.jpg

Digitala verktyg ger nya möjligheter

PÅ BORDET. Då vissa svänger sig med de nya digitala verktygen med vänster hand känns det för andra som ett stort svart hål man förväntas hoppa in i. Ira Vaskola skriver om hur de på Tekniska Föreningen i Finland tänker kring inkluderande verksamhet efter pandemin. Läs mera »
05.10.2021 kl. 08:30
78757_t.jpg

Namnbyte för att professionalisera verksamheten

PÅ BORDET. Regnbågsallians Svenskfinland är det nya namnet för organisationen som tidigare hette Regnbågsankan. Verksamhetsledare Ida Boucht påminner om att regnbågspersoner finns överallt och att också förbund bör se till att de känner sig trygga inom verksamheten.Läs mera »
03.09.2021 kl. 10:18
77983_t.jpg

Det gäller vår framtid

PÅ BORDET. Sydkustens landskapsförbund arbetar för att främja utbildning och kultur på svenska. Konkret handlar det om att påverka, utbilda, samarbeta och lyfta upp frågor till diskussion, skriver direktör Christel Björkstrand.Läs mera »
01.06.2021 kl. 14:45
77553_t.jpg

Varför behövs god förvaltning i föreningar?

PÅ BORDET. En positiv aspekt av pandemin är att vi har varit tvungna att ta ett digisprång och utvärdera vår verksamhet ur en ny synvinkel. Det gäller våra styrelser, fullmäktige och alla som jobbar med förvaltningsfrågor. Nu är det dags att tala om god förvaltning, skriver Kari Huhtala på Finlands Svenska Andelsförbund.Läs mera »
06.05.2021 kl. 07:48