Tillgängliga webbsidor fungerar bättre för alla

24.01.2022 kl. 14:29
ARTIKEL. Är ditt förbunds webbsidor tillgängliga? Brukar ni skriva alt-texter till bilder ni delar på sociala medier? Varför ska innehållet på webben vara tillgängligt? Ta del av tips på hur ditt förbund kan förbättra sin webbtillgänglighet.

Text: Maj Ilola 
Bild: Frida Lönnros

Uppdaterad 22.4.2022.

Tillgänglighet på webben är viktigt för att till exempel personer med synnedsättningar, hörselskador och intellektuella funktionsnedsättning ska kunna ta del av innehållet, men en tillgänglig webb gynnar även allmänheten. I den tredje delen i artikelserien om olika digitala problem och lösningar får du konkreta tips om hur du kan förbättra din webbtillgänglighet. 

Webbtillgängligheten styrs av EU:s webbtillgänglighetsdirektiv (WCAG) och lagen om tillhandahållande av digitala tjänster, som gäller för offentliga aktörer, men också de aktörer som får mycket finansiering av staten. Alla webbsidor behöver alltså inte följa direktiven, men genom att följa dem gör du din webbsida tillgänglig för flera personer och når ut till en större målgrupp.  

 Läs mer om EU:s webbtillgänglighetsdirektiv.

 Läs mer om lagen om tillhandahållande av digitala tjänster.

 Läs mer om webbtillgänglighet och direktiven.

 Se på Luckans video om webbtillgänglighet.

Utvärdera din webbtillgänglighet 

Börja med att utvärdera och undersöka tillgängligheten på din webbsida. Det finns olika verktyg som du kan använda för det, till exempel Wave-verktyget. Pröva också på att navigera på sidan med tabulatorn. Det här demonstrerar vad en skrämläsare läser upp på en webbsida. Kolla att du kan navigerar på sidan i rätt ordning och att allt innehåll är åtkomligt med tangentbordet. 

Det är bra ifall webbsidan finns på olika språk eller i alla fall en kortare beskrivning av sidan. Det är också bra om sidan finns på lättläst språk eller om det finns en kort beskrivning av sidan på lättläst. Det är bra att det finns en “Hoppa till innehållet” knapp på sidan och att man kan justera kontrasten och teckenstorleken på sidan. Många saker kan vara lite knepiga att fixa själv, men det finns även saker som du lätt och enkelt kan fixa själv. 

 Läs mer om Wave-verktyget.

 Läs mer om att skriva lättläst.

Tydligt innehåll 

Först och främst är det viktigt med en tydlig layout där det är lätt att navigera och hitta information. Texterna ska vara beskrivande och informativa, så att man hittar det innehåll man söker. Ta även i beaktande följande saker: 

  • Använd olika rubrikstilar istället för versaler eller fetstil.  
  • Vänsterjusterad text är också tillgängligare än centrerad text.  
  • Använd punktlistor och korta stycken för att göra innehållet tydligare.  
  • Undvik kursiv och understreckning i texten, för det är svårt att läsa eller kan uppfattas som länkar. Använd helst fetstil för att markera eller lyfta fram något i texten.  
  • Använd ett tydligt typsnitt och en tillräckligt stor textstorlek.  

Länkar 

En tumregel för länkar är att de är förståeliga även utlyfta från kontexten. Skriv alltså inte enbart “läs mera”, utan beskriv vart länken tar läsaren. Du kan samla länkarna efter ett textstycke eller ha en längre lista med länkar i slutet av texten. 

Exempel: Läs mera om Förbundsarenans evenemang i kalendern.

Använd helst länkar till webbsidor istället för till dokument. Om du använder dokument, nämn i länktexten vilken sorts dokument det är fråga om. Välj att länkarna öppnas i samma flik. Om länken öppnas i ett nytt fönster eller i en ny flik eller om länken för till en annan webbplats meddela om det till exempel med en ikon. 

Exempel: Läs Förbundsarenans verksamhetsplan här (PDF).  

Alt-texter på bilder 

Personer som har en synnedsättning kan inte se bilderna och ifall det innehåller text eller någon annan viktig information går dessa personer miste om den. Därför är det viktigt att använda alternativtexter eller kortare alt-texter. En alt-text är en kort beskrivning på en bild. Ifall din bild innehåller text ska även det stå i beskrivningen.  

Ifall en bild fungerar som en länk ska den inte ha en alt-text utan en beskrivning på vart länken leder. Alt-texter kan även sättas på bilder i sociala medier.  

 Här hittar du instruktioner hur du sätter alt-text på en bild på Facebook. 

 Här hittar du instruktioner hur du sätter alt-text på en bild på Instagram. 

 Här hittar du instruktioner hur du sätter alt-text på en bild på Twitter. 

Textning av video och audio

Personer med en hörselskada kan inte höra vad som sägs på en video eller i till exempel en podcast. För att göra video och audio tillgängligt är det därför viktigt att använda sig av textning. Ifall du har en textningsfil, kan du ladda upp den tillsammans med videon. Annars finns det en del lätta verktyg att skapa undertexter med, som till exempel i YouTube och Subtitle Edit.

I den sista delen av SFV:s webbkurs Digitalt lärande i praktiken berättar Linda Mannila om textning av filmmaterial med t.ex. YouTube, Subtitle Edit och Texta mig!. Videon finns på Youtube.  

Audiofiler, till exempel poddar, brukar oftast renskrivas i textformat. Ifall videon innehåller enbart text eller bild och inget tal, tänk på att syntolka videon för personer med synnedsättning.

 Webbkurs: Digitalt lärande i praktiken, Del 5: Textning av filmmaterial och skärminspelning.

 Instruktioner för att skapa undertext med YouTube. 

Läs mer

Artikel: Hur ordnar man distans- och hybridmöten?

Artikel: Digital delaktighet

Artikel: Väss din digitala kompetens

 

Artikelserien är en del av projektet för att stöda digital utveckling inom förbunden, läs mer om projektet här. 
 
87615_t.jpg

Gemenskap i föreningslivet

BLOGG. Efter ett år på Finlands svenska biblioteksförening kan Michelle Mattfolk konstatera att hon är tacksam för att få jobba med verksamhet som engagerar och bidrar till gemenskap.Läs mera »
29.09.2023 kl. 11:59
87335_t.jpg

Tongåvan – musik och medelsinsamling för civilsamhället

ARTIKEL. Tongåvan är ett program som kombinerar önskemusik och välgörenhet. Kanske ditt förbund kunde samarbeta med Tongåvan gällande insamling av medel?Läs mera »
11.09.2023 kl. 09:49
87330_t.jpg

Företagssponsring – hur kan en organisation attrahera sponsorer?

ARTIKEL. Sponsring har stor potential för finlandssvenska förbund. Vi tipsar kring hur förbund kan få till samarbeten med företag.Läs mera »
11.09.2023 kl. 09:25
87260_t.jpg

Rädda bildningen - skriv under adress!

NYHET. Rädda bildningen! Låt studiecentralerna fortsätta utbilda för och tillsammans med civilsamhället. Skriv under studiecentralernas adress.Läs mera »
01.09.2023 kl. 13:12
87243_t.jpg

Arbetsvälmående och lärande i Barcelona

BLOGG. Patricia Wessman, administrativ chef på FDUV, reflekterar kring livslångt lärande och att ödmjukt utmana sig själv. Det är något hon fick prova på under en Erasmus+-fortbildning i Barcelona.Läs mera »
31.08.2023 kl. 14:51
87217_t.jpg

Vem ska sitta i Förbundsarenans styrelse?

NYHET. På höstmötet är det dags att välja nya styrelsemedlemmar till Förbundsarenan. Vem vill du se i styrelsen nästa år? Nu kan du nominera kandidater.Läs mera »
29.08.2023 kl. 16:24
87201_t.jpg

Förbundsbarometern: Medlemsantalet ökar i många förbund

NYHET. De finlandssvenska förbunden har klarat sig väl genom coronapandemin och verkar överlag må bra. Medlemsantalet har till och med ökat i fler förbund än det har minskat, lyfter forskare Kaisa Kepsu fram i rapporten Förbundsbarometern. Läs mera »
30.08.2023 kl. 14:00
87061_t.jpg

Problemlösning på Cypern

BLOGG. Det är väl klart att man vet vad problemet är, eller? Johanna von Rutenberg på FDUV delar med sig av sina aha-upplevelser från en kurs kring problemlösning som hon deltog i via Förbundsarenans Erasmus+-mobilitetsprojekt. Läs mera »
09.08.2023 kl. 16:55
87042_t.jpg

Insamlingslov, testamenten och sponsring - häng med i höst

BLOGG. Är det lönt för en organisation att skaffa ett insamlingslov? Hur kan vi kommunicera att vem som helst gärna får testamentera till oss? Och var hittar vi sponsorer? Projektledare Robert Nilsson ger en överblick över vad Förbundsarenan erbjuder för stöd i höst.Läs mera »
08.08.2023 kl. 10:13