Personer som går utomhus med en person med en elrullstol i förgrunden.

Evenemang för alla

30.05.2022 kl. 12:37
ARTIKEL. Visst vill vi ordna tillgängliga evenemang där alla känner sig välkomna. Men hur gör man det i praktiken? Vi har samlat konkreta tips och verktyg för hur ditt förbund ordnar tillgängliga evenemang.
Text: Maj Ilola
Foto: Astrid Lindroos
 

Den 10 maj ordnade Förbundsarenan en nätverksträff om tillgängliga evenemang. På träffen delande fem anställda från olika funktionshinderförbund med sig av sin expertis: Anna Caldén från SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder och FMA – Funktionsrätt med ansvar, Johanna Meriläinen och Cristian Söderberg från Förbundet Finlands Svenska Synskadade, Siw Östman från Svenska hörselförbundet och Melanie Shametaj från FDUV.

Träffen bidrog med flera konkreta insikter om tillgänglighet som vi gärna vill sprida vidare.

Vad innebär tillgänglighet?

Tillgänglighet är ett brett begrepp som man oftast förknippar med den fysiska miljöns tillgänglighet, men som även innefattar många andra perspektiv, så som information och kommunikation, tekniska tjänster och inkluderande attityder samt kunskap om jämlikt bemötande. Tillgängliga evenemang möjliggör att personer med olika behov kan delta på ett jämlikt sätt.

Tillgänglighet bidrar till mångfald och delaktighet. Tillgänglighet gagnar inte enbart personer med olika funktionsvariationer utan alla. I ett tillgängligt evenemang tar man i hänsyn även personer med olika kulturella och språkliga bakgrunder och personer från sexual- och könsminoriteter samt personer med andra behov. Alla ska känna sig välkomna.

Hur ordnar man tillgängliga evenemang?

När man ordnar tillgängliga evenemang identifierar och undanröjer man hinder som kan hindra en person att delta i evenemanget. Hindren kan finnas i bland annat den fysiska miljön, transporten, kommunikation, informationen eller i de elektroniska tjänsterna.

Det är viktigt att ta i beaktande tillgängligheten genom hela processen, det vill säga från planering till genomförande och utvärdering. Det är också viktigt att inte enbart göra evenemanget tillgängligt för deltagarna utan också arrangörer, volontärer och talare eller artister med olika behov.

Är tillgänglighet dyrt?

De flesta tillgängliga lösningar kostar inget, men en del tillgängliga lösningar kan vara dyrare. I det långa loppet blir ändå tillgängliga lösningar billigare när de beaktats från början.

Hur går det till i praktiken?

Börja med att utreda vilka behov som finns hos deltagarna eller hos arrangören/volontärer/talare/artister. Bekanta dig sedan med listorna under för att kolla vilka åtgärder du behöver ta i beaktande. Observera att många av åtgärderna gynnar flera olika målgrupper.

Alla målgrupper:

  • Allmänna assistenter (kan hjälpa alla deltagare med olika behov)
  • Tydlig information och kommunikation på olika plattformar och på olika sätt t.ex. bilder och video som stöd
  • Tillgängliga bilder, videon och ljudfiler (alt-texter, textning, sammandrag)
  • Tillgänglig anmälan och alternativa sätt att anmäla sig
  • Fråga om specialbehov i samband med anmälan
  • Kontaktuppgifter till en kontaktperson för frågor om evenemanget
  • Information om tillgängligheten på evenemanget samt kontaktuppgifter till kontaktperson för frågor om tillgängligheten
  • Material om innehållet på förhand t.ex. PowerPoint-presentationer, för att kunna bekanta sig med materialet på förhand
  • Digitala mötesplattformar: Tydliga instruktioner, möjlighet att kunna öva på förhand, tekniskt stöd
  • Möjlighet att ta med handledare, ledsagare, assistent eller ledarhund utan tilläggskostnader
  • Tillgängliga webbplatser och appar

Personer med intellektuell funktionsnedsättning

(svårigheter med förståelse, inlärning och kommunikation, t.ex. Downs syndrom)

  • Information på lätt svenska (kan även gynna personer som inte har svenska som modersmål)
  • Tydlig beskrivning om programmet och miljön för att kunna förbereda sig
  • Mera tid under t.ex. pauser
  • Ett lugnare utrymme som man kan gå till om man behöver en liten paus

Personer med synutmaningar eller synnedsättning

  • Syntolkning av bilder, diagram och tabeller i presentationer samt utrymmet och talarna
  • Kontrastmarkerade trappor, ledstråk, skyltning
  • Bländfri, tillräckligt stark belysning
  • Tillräckligt stor text, hög kontrast och tydlig/logisk layout i all grafik
  • Beskriv var lunchen/kaffet serveras och vad som serveras
  • Ordkarta med vägbeskrivning
  • Bemötande: berätta vem du är, använd namn vid tilltal (tilltala personen själv, inte assistenten), berätta när du avlägsnar dig
  • Se till att eventuella dokument är i ett tillgängligt format
  • Digitala evenemang: Gör en lista på kortkommandon för de viktigaste funktionerna för den digitala plattform som används, återge det som skrivits i chatten muntligt

Personer med hörselnedsättning

  • Bländfri, tillräckligt stark belysning för att kunna avläsa läpparna
  • Textning, skrivtolkning och/eller teckenspråkstolkning
  • God ljudmiljö: Det ska inte eka i utrymmet, textiler, tygduk vid servering
  • Mikrofon skall användas av talare och vid publikfrågor
  • T-slinga/Induktionsslinga: Testa alltid före evenemang/be evenemangslokalen testa den, deltagarna måste ha sin hörapparat på t-inställning, upplys deltagarna om det finns områden som t-slingan inte täcker
  • Guidade turer: använd guidesystem/kommunikatorer
  • Skrivtolkning: personer som har beslut från FPA får tolk gratis, övriga kan beställa från tolkföretag, fungerar på Zoom

OBS! Svenska hörselförbundet lånar ut en t-slinga. De har också ett projekt som heter Testa en skrivtolk, via vilket organisationer kan beställa en skrivtolk till sina evenemang. Ta kontakt med Cecilia Soininen (cecilia.soininen@horsel.fi, tfn 050 341 2680).

Personer med neurologisk funktionsnedsättning

(svårigheter med motorik, rörelseförmåga t.ex. MS, Parkinsons, CP)

  • Mera tid under t.ex. pauser
  • Tillgänglig fysisk miljö (t.ex. ramper, hissar, tillgänglig toalett, tillgänglig transport)

Presenationer från nätverksträffen

Anna Caldéns presentation, SAMS & FMA

Johanna Meriläinens presentation, FSS

Siw Östmans presentation, Svenska hörselförbundet

Melanie Shametajs presentation, FDUV

Nyttiga länkar

Checklista: tillgänglighet och mångfald vid evenemang, Kultur för alla

Tillgängliga webbsidor fungerar bättre för alla, Förbundsarenan

Låna en T-slinga, Svenska hörselförbundet

Så här skriver du lätt svenska, LL-Center

 Exempel på ordkarta med vägbeskrivning, FSS

Ledsagning av en person med synnedsättning, FSS

 Tips om tillgänglighet, Luckan

 

88887_t.jpg

Tätare samarbete med finska fältet stärker våra påverkansmöjligheter

BLOGG. Att knyta kontakter till det finska fältet hjälper oss i svenskspråkiga organisationer att bredda våra nätverk. Samtidigt är det viktigt att språkfrågorna inte hamnar i skymundan, menar Tina Kärkinen som deltagit i Järjestöhopping.Läs mera »
05.02.2024 kl. 07:38
87903_t.jpg

Skrivtolkning betyder bättre tillgänglighet för alla

ARTIKEL. Tillgänglighet är ett mål inom många organisationer men alla vet inte hur man kan anpassa sin verksamhet. För personer med nedsatt hörsel är skrivtolkning ett utmärkt stöd.Läs mera »
27.10.2023 kl. 14:11
87778_t.jpg

Försäljning som inkomstkälla

ARTIKEL. Förbundsarenans projekt Finansieringskällor för förbunden tar en närmare titt på försäljning som inkomstkälla för organisationer.Läs mera »
16.10.2023 kl. 11:17
83150_t.jpg

Våra värdefulla tidskrifter

BLOGG. Då man jobbar inom en organisation som ger ut en medlemstidning är Förbundsarenans nyutkomna rapport Tidskriftsbarometern intressant läsning. Ilona Salonen, t.f. verksamhetsledare på Svenska Hörselförbundet, reflekterar över rapportresultatet och tidskrifternas framtid.Läs mera »
07.09.2022 kl. 11:24
82473_t.jpg

Att vara del av något större

ARTIKEL. Finland är föreningarnas förlovade land. För en del är föreningslivet självklart, för andra inte. Malin Lindholm, förbundssekreterare på Svensk Ungdom och Ilona Salonen, verksamhetsledare på Svenska hörselförbundet berättar om betydelsen av föreningar och vikten av engagemang.Läs mera »
09.06.2022 kl. 10:59
80635_t.jpg

Stjäl idéer och ta ett mellanår för att vila hjärnan

PROFILEN. Gita Lindholm har de senaste 21 åren varit en central del av personalen på Svenska hörselförbundet. När hon pensioneras kan hon blicka tillbaka på bland annat drygt sjuttio nummer av medlemstidningen Vi hörs och att hon många gånger kunnat hjälpa en medmänniska. Läs mera »
01.02.2022 kl. 10:11
70978_t.jpg

Kommunikation är nyckeln till samarbeten

PÅ BORDET. Kommunikation är nyckeln till alla samarbeten. Svenska hörselförbundet funderar på framtidens kommunikation då antalet personer med hörselnedsättning ökar samtidigt som mer kommunikation sker över nätet, skriver Nora Strömman.Läs mera »
01.11.2019 kl. 12:59
68990_t.jpg

”Nätverksträffar tar lite av arbetstiden men ger mycket av inspiration”

INGÅNGEN. En viktig del av vår verksamhet är nätverk. Vi erbjuder anställda inom de finlandssvenska förbunden möjlighet till erfarenhetsutbyte och referensstöd genom nätverk. Verksamhetsledare Mari Pennanen funderar på effekterna av nätverkandet.Läs mera »
03.05.2019 kl. 10:52