Våra värdefulla tidskrifter

07.09.2022 kl. 11:24
BLOGG. Då man jobbar inom en organisation som ger ut en medlemstidning är Förbundsarenans nyutkomna rapport Tidskriftsbarometern intressant läsning. Ilona Salonen, t.f. verksamhetsledare på Svenska Hörselförbundet, reflekterar över rapportresultatet och tidskrifternas framtid.
Text: Ilona Salonen
Bild: Jakke Nikkarinen
 

Tidskriftsbarometern börjar med orden Våra värdefulla tidskrifter och det är faktiskt värdefullt att det görs en barometer som kartlägger denna mängd tidskrifter. Barometern erbjuder en möjlighet att se mer systematiskt på bredden som dessa tidskrifter erbjuder vår språkliga minoritet. För det som gör våra tidskrifter värdefulla, är just att de görs för en minoritet, i många fall för en dubbelminoritet. Till exempel ur ett funktionshinderperspektiv, som är det sammanhang jag själv jobbat inom i flera år, så erbjuder våra medlems- och branschtidskrifter journalistiskt innehåll som inte erbjuds på svenska i Finland av andra. Vi erbjuder relevant innehåll som skapar samhörighet via det innehåll som vi trycker i våra tidskrifter.

För medlemstidskrifter görs för människor.

I barometern ges fakta över tidskrifterna. En tidskrift beskrivs i barometern som en publikation där nyheter inte är det viktigaste innehållet. Under basfakta får vi veta vilka typer av tidskrifter som ges ut, hur många som läser dem, vem som gör dem och om de kommer ut på webben. När jag läser denna genomgång saknar jag information om tidskrifternas innehåll. Vad är det unika och oersättliga innehåll som fyller dessa värdefulla tidskrifter? Fylls de av reportage, personporträtt, nyheter eller annan typ innehåll? För att kunna kämpa för dessa tidskrifter som vi utgivare vet att är viktiga för målgruppen, behöver vi också kunna få en överblick över vad de olika tidskrifterna innehåller. Vilken typ av innehåll som finns i tidskrifterna är också basfakta och kunde ha ingått i barometern. Via innehållet kan vi beskriva vad tidskrifterna erbjuder sina läsare och visar människorna som dessa tidskrifter görs för. För medlemstidskrifter görs för människor.

...det som gör våra tidskrifter värdefulla, är just att de görs för en minoritet, i många fall för en dubbelminoritet.

Att framtiden för den finlandssvenska papperstidskriften är hotad kommer tydligt fram i barometern. Ekonomin beskrivs som den största utmaningen, vilket säkert inte överraskar någon som jobbar med en tidskrift som trycks och postas. Det är bra att denna fråga tydligt lyfts upp i barometern, för utan indexjusteringar är det svårt att fortsätta så som man gjort tidigare. Det är också bra att perspektivet om skäliga arvoden för professionella frilansskribenter lyfts upp.

Barometern har ett speciellt fokus på digitalisering och webb. Det är synd att synen på digitalisering är enbart ekonomiskt. Det finns många grupper som inte kan ta del av digitalt innehåll och detta får vi inte glömma bort. Samtidigt finns det många möjligheter inom digitaliseringen, speciellt som ett komplement. Framtiden behöver inte nödvändigtvis vara digital för tidskrifternas del, för digitaliseringen får inte vara ett självändamål och endast en sparåtgärd. Men om digitalt innehåll kan erbjuda mervärde för målgruppen, så är det värt att undersöka. Här måste vi igen komma ihåg vem dessa tidskrifter görs för och vad de vill ha för sina medlemsavgifter, vilket innehåll vill de ha digitalt. Tvångsdigitalisering som en sparåtgärd skapar knappast relevant journalistiskt innehåll för målgruppen.

Framtiden behöver inte nödvändigtvis vara digital för tidskrifternas del, för digitaliseringen får inte vara ett självändamål och endast en sparåtgärd. 

Jag välkomnar tanken om en bred kartläggning av tidskiftläsare som föreslås i barometern och hoppas att den förverkligas så att olika typer av målgrupper blir hörda. Om man saknar e-post, så som det kommer fram i barometern, är en webbenkät kanske inte rätt sätt att nå dessa personer. Organisationerna inom tidskrift.fi är alla experter på sina egna målgrupper och hjälper säkert gärna till med information om hur man bäst når den egna läsarkretsen.

Ilona Salonen är t.f, verksamhetsledare på Hörselförbundet och har en bred erfarenhet av tidskriftsarbete. Hon har bland annat varit med och förnyat SAMS:s medlemstidning som idag heter FUNK.

 Läs Tidskriftsbarometern 2022

89286_t.jpg

Studio Dim utformar kampanjen Framtidsgåvan

ARTIKEL. Studio Dim är en design- och kommunikationsbyrå med en vision om att tillgängliggöra gott digitalt stöd för ideella initiativ. Tillsammans med Förbundsarenan har de utvecklat kampanjen Framtidsgåvan. Tillgänglighet och trovärdighet är avgörande när det gäller att sprida kunskap, menar Henrietta Andersson som tillsammans med Ida Dimic driver Studio Dim.Läs mera »
07.03.2024 kl. 09:39
89244_t.jpg

Att lyfta varandra till framgångar?

BLOGG. Varför är det inte fler organisationer som lyfter varandras verksamheter, initiativ och projekt? Robert Nilsson funderar i bloggen om det handlar om brist på tid eller en oro för att förlora uppmärksamhet för den egna verksamheten.Läs mera »
04.03.2024 kl. 15:39
89199_t.jpg

Civilsamhället, tredje sektorn eller ideell sektor?

INGÅNGEN. Begrepp och ord. Ibland känns det komplicerat och när man lärt sig det senaste dyker det upp nya termer. Nu verkar fler på engelska använda CSO där man tidigare använde NGO.Läs mera »
29.02.2024 kl. 12:29
89198_t.jpg

Hållbar verksamhetskultur

BLOGG. Hur kan vi inom våra organisationer främja ett hållbart arbetssätt, både för våra kollegor och för oss som leder? Och hur ska vi skapa en varm arbetsgemenskap när många arbetar på distans? Det är frågor som Susanne Norrbäck-Råman reflekterat över efter att ha gått kursen Hållbar verksamhetskultur.Läs mera »
29.02.2024 kl. 12:24
89197_t.jpg

Fem frågor till Robert Nilsson om projekt Finansieringskällor

ARTIKEL. Kampanjen Framtidsgåvan, företagssamarbeten och workshops. Det händer mycket inom projekt Finansieringskällor för förbunden. Vi ställde några frågor till projektledare Robert Nilsson om vad vi inte ska missa just nu. Läs mera »
29.02.2024 kl. 12:01
88887_t.jpg

Tätare samarbete med finska fältet stärker våra påverkansmöjligheter

BLOGG. Att knyta kontakter till det finska fältet hjälper oss i svenskspråkiga organisationer att bredda våra nätverk. Samtidigt är det viktigt att språkfrågorna inte hamnar i skymundan, menar Tina Kärkinen som deltagit i Järjestöhopping.Läs mera »
05.02.2024 kl. 07:38
88872_t.jpg

Liten ökning i antalet anställda i förbunden

Antalet anställda i Förbundsarenans medlemsförbund har ökat med nästan sex helårsverken. Det visar statistiken som Förbundsarenan samlat in.Läs mera »
02.02.2024 kl. 13:39
88794_t.jpg

Nu kan du nominera Årets förbund

NYHET. Vilket förbund utmärkte sig förra året? Vilket förbund har gjort något extra bra? Nominera till Årets förbund 2024 senast den 31 mars.Läs mera »
01.02.2024 kl. 08:30
88824_t.jpg

Vi ärvde en fastighet – tack gärna!

BLOGG. Gemensamma värderingar som syns bland annat i intakta syltburkar från 1990-talet. Camilla Sederholm på Natur och Miljö skriver om en överraskning i form av en testamentdonation, som innebar arbete, funderingar och tacksamhet. Läs mera »
30.01.2024 kl. 10:56