Våra värdefulla tidskrifter

07.09.2022 kl. 11:24
BLOGG. Då man jobbar inom en organisation som ger ut en medlemstidning är Förbundsarenans nyutkomna rapport Tidskriftsbarometern intressant läsning. Ilona Salonen, t.f. verksamhetsledare på Svenska Hörselförbundet, reflekterar över rapportresultatet och tidskrifternas framtid.
Text: Ilona Salonen
Bild: Jakke Nikkarinen
 

Tidskriftsbarometern börjar med orden Våra värdefulla tidskrifter och det är faktiskt värdefullt att det görs en barometer som kartlägger denna mängd tidskrifter. Barometern erbjuder en möjlighet att se mer systematiskt på bredden som dessa tidskrifter erbjuder vår språkliga minoritet. För det som gör våra tidskrifter värdefulla, är just att de görs för en minoritet, i många fall för en dubbelminoritet. Till exempel ur ett funktionshinderperspektiv, som är det sammanhang jag själv jobbat inom i flera år, så erbjuder våra medlems- och branschtidskrifter journalistiskt innehåll som inte erbjuds på svenska i Finland av andra. Vi erbjuder relevant innehåll som skapar samhörighet via det innehåll som vi trycker i våra tidskrifter.

För medlemstidskrifter görs för människor.

I barometern ges fakta över tidskrifterna. En tidskrift beskrivs i barometern som en publikation där nyheter inte är det viktigaste innehållet. Under basfakta får vi veta vilka typer av tidskrifter som ges ut, hur många som läser dem, vem som gör dem och om de kommer ut på webben. När jag läser denna genomgång saknar jag information om tidskrifternas innehåll. Vad är det unika och oersättliga innehåll som fyller dessa värdefulla tidskrifter? Fylls de av reportage, personporträtt, nyheter eller annan typ innehåll? För att kunna kämpa för dessa tidskrifter som vi utgivare vet att är viktiga för målgruppen, behöver vi också kunna få en överblick över vad de olika tidskrifterna innehåller. Vilken typ av innehåll som finns i tidskrifterna är också basfakta och kunde ha ingått i barometern. Via innehållet kan vi beskriva vad tidskrifterna erbjuder sina läsare och visar människorna som dessa tidskrifter görs för. För medlemstidskrifter görs för människor.

...det som gör våra tidskrifter värdefulla, är just att de görs för en minoritet, i många fall för en dubbelminoritet.

Att framtiden för den finlandssvenska papperstidskriften är hotad kommer tydligt fram i barometern. Ekonomin beskrivs som den största utmaningen, vilket säkert inte överraskar någon som jobbar med en tidskrift som trycks och postas. Det är bra att denna fråga tydligt lyfts upp i barometern, för utan indexjusteringar är det svårt att fortsätta så som man gjort tidigare. Det är också bra att perspektivet om skäliga arvoden för professionella frilansskribenter lyfts upp.

Barometern har ett speciellt fokus på digitalisering och webb. Det är synd att synen på digitalisering är enbart ekonomiskt. Det finns många grupper som inte kan ta del av digitalt innehåll och detta får vi inte glömma bort. Samtidigt finns det många möjligheter inom digitaliseringen, speciellt som ett komplement. Framtiden behöver inte nödvändigtvis vara digital för tidskrifternas del, för digitaliseringen får inte vara ett självändamål och endast en sparåtgärd. Men om digitalt innehåll kan erbjuda mervärde för målgruppen, så är det värt att undersöka. Här måste vi igen komma ihåg vem dessa tidskrifter görs för och vad de vill ha för sina medlemsavgifter, vilket innehåll vill de ha digitalt. Tvångsdigitalisering som en sparåtgärd skapar knappast relevant journalistiskt innehåll för målgruppen.

Framtiden behöver inte nödvändigtvis vara digital för tidskrifternas del, för digitaliseringen får inte vara ett självändamål och endast en sparåtgärd. 

Jag välkomnar tanken om en bred kartläggning av tidskiftläsare som föreslås i barometern och hoppas att den förverkligas så att olika typer av målgrupper blir hörda. Om man saknar e-post, så som det kommer fram i barometern, är en webbenkät kanske inte rätt sätt att nå dessa personer. Organisationerna inom tidskrift.fi är alla experter på sina egna målgrupper och hjälper säkert gärna till med information om hur man bäst når den egna läsarkretsen.

Ilona Salonen är t.f, verksamhetsledare på Hörselförbundet och har en bred erfarenhet av tidskriftsarbete. Hon har bland annat varit med och förnyat SAMS:s medlemstidning som idag heter FUNK.

 Läs Tidskriftsbarometern 2022

88592_t.jpg

Julia brinner för brandet 

ARTIKEL. Efter fyra år på Förbundsarenan drar verksamhetsutvecklare Julia Hemgård vidare till nästa utmaning, nämligen att bli projektledare på Niva Education. Julia lämnar Förbundsarenan i början av januari och inleder då sitt nya jobb.Läs mera »
08.01.2024 kl. 10:53
88562_t.jpg

Nytta, nöje och nåd genom nätverk

BLOGG. Sedan Förbundsarenan började erbjuda många möjligheter till nätverkande har flera saker hänt i Svenskfinland. Fler som jobbar i förbund och centralorganisationer har ett bredare nätverk och effekterna är stora och många.Läs mera »
04.01.2024 kl. 11:31
88555_t.jpg

Nu startar kampanjen Framtidsgåvan

NYHET. Testamentdonationer till förbund och föreningar ökar. För att höja medvetenheten om möjligheten att donera till organisationer genom testamente koordinerar Förbundsarenan kampanjen Framtidsgåvan.Läs mera »
03.01.2024 kl. 09:04
88334_t.jpg

Är du Förbundsarenans verksamhetskoordinator?

NYHET. Vill du jobba med och för ideella organisationer? Drivs du av att planera och förverkliga evenemang och projekt? Är du dessutom intresserad av att hantera både kommunikations- och administrationsuppgifter? Då kan du vara den kollega vi letar efter. Ta chansen att bli en central del av Förbundsarenans team! Läs mera »
04.12.2023 kl. 15:24
88333_t.jpg

”De finlandssvenska förbunden konkurrerar inte, utan kompletterar varandra”

ARTIKEL. Det har hänt mycket under Viveca Hagmarks tre år som Förbundsarenans ordförande. En pandemi, ett digitalt jättekliv och ekonomiska utmaningar. Men fram för allt har Förbundsarenan utvecklats och ytterligare hittat sin form under Vivecas ordförandeskap.Läs mera »
04.12.2023 kl. 14:58
88330_t.jpg

Verksamheten utvecklas om någon vågar ställa frågor

BLOGG. Paktering av information, personlig utveckling och framtidshopp. ÅA-studerande Sofia Blomqvist har gjort en tremånaders praktik på Förbundsarenan denna höst och berättar vad hon tar med sig.Läs mera »
04.12.2023 kl. 11:04
88325_t.jpg

Samla in pengar utan insamlingstillstånd?

ARTIKEL. Kan en organisation samla in pengar utan att ha ett insamlingstillstånd? Svaret är ja. Förbundsarenans projektledare Robert Nilsson listar några exempel då det är möjligt. Läs mera »
04.12.2023 kl. 08:15
88259_t.jpg

Dags att kommunicera om pengar och effekter 

ARTIKEL. Årsberättelse och bokslut kan och ska användas för att kommunicera betydelsen av verksamheten. När verksamhetsåret 2023 går mot sitt slut poängterar projektledare Robert ”Robban” Nilsson betydelsen av att berätta om både pengar och resultat av verksamheten. Läs mera »
27.11.2023 kl. 15:44
88176_t.jpg

Linnéa Henriksson vald till ordförande för Förbundsarenan 2024

NYHET. Förbundsarenan sammanför och stöder de finlandssvenska förbunden. Nyvalda ordförande Linnéa Henriksson lyfter fram betydelsen av Förbundsarenan som en viktig del i strukturerna som upprätthåller Svenskfinland. Läs mera »
20.11.2023 kl. 15:01