Bra planering underlättar då förbundet får en gåva

15.05.2023 kl. 08:52
ARTIKEL. Ett förbund får plötsligt ta emot en testamentdonation eller en annan penninggåva. Det kan vara både välkommet och överraskande. Så vad gör vi med pengarna nu då?
Text: Robert Nilsson
Foto: Patrik Lindström
 

Förbund och centralorganisationer kan få testamentdonationer eller andra gåvor. Gåvan kan vara i form av kapital men också i form av till exempel egendom. Eftersom denna typ av gåva ofta också kommer som en överraskning finns det skäl att fundera kring vad som händer då pengarna eller egendomen plötsligt kommer.

– Ett första steg för en organisation att ta för att förbereda sig på en sådan här överraskning är att aktivt gå genom sina stadgar, regler och dokument. Man måste kolla om organisationen ens får ta emot en donation, säger Catarina Söderström, verksamhetsledare på Ekonomföreningen Niord.

Grundtanken med en placeringsstrategi är att klargöra hur pengarna ska placeras, till exempel i vilka tillgångsslag.

En förutsättning för att en organisation ska kunna ta emot en donation är att det finns inskrivet i stadgarna. Det lönar sig att genom sina egna stadgar försäkra sig om att det finns en formulering som skulle kunna vara något i stil med ”organisationen får motta och förvalta testamenterad egendom, understöd och donationer”. Grundtanken med en placeringsstrategi är att klargöra hur pengarna ska placeras, till exempel i vilka tillgångsslag.

Det är också viktigt att fundera om man inom styrelsen och organisationen har den ekonomiska kompetens som behövs eller om styrelsen behöver nya medlemmar med ekonomisk kompetens nu eller på länge sikt. En lösning är också att ta utomstående hjälp för att ta fram den bästa lösningen.

– Följande viktiga frågor att diskutera är till vad och hur pengarna ska användas, fortsätter Catarina. 

Gåvan kan behövas för och användas för löpande utgifter relativt omgående. Likaväl kan beslutet vara att organisationen vill ta in endast avkastningen i verksamheten. Då behöver man föra en diskussion och fatta beslut kring placeringar av gåvan.

En testamentators vilja för hur gåvan ska användas är alltid avgörande. Samtidigt som den beaktas borde också organisationen aktivt planera för vem som får göra vad med pengarna.

– Många organisationer har en ekonomistadga. Där bör det också tydligt framgå vem som har mandatet att ta beslut då det gäller exempelvis placeringar. Det kan också vara på sin plats att skapa en placeringsstrategi om inte syftet med gåvan är att använda den direkt i den löpande verksamheten, säger Catarina.

Många organisationer har en ekonomistadga. Där bör det också tydligt framgå vem som har mandatet att ta beslut då det gäller exempelvis placeringar.

Grundtanken med en placeringsstrategi att klargöra hur pengarna ska placeras. Den kan också handla om vilka riktlinjer som ska följas, vilken avkastning som organisationen strävar till och hur dessa mål uppföljs. En placeringsstrategi blir också ofta ett etiskt dokument som klart definierar var pengar inte ska satsas av olika anledningar.

Framför allt om det blir fråga om att placera kapital kan ett ekonomiutskott fylla en kompletterande och viktig roll. Styrelsen är ansvarig för alla beslut, men styrelsens funktion kan vara att övervaka att placeringar sköts snarare än att fatta placeringsbeslut, om man överlåter ansvaret och köper in tjänsten.

– Styrelsen kan överlåta handhavandet av och beslutanderätten i föreningens placeringstillgångar till ett ekonomiutskott enligt gällande fullmakter samt fastslagen placeringsstrategi, säger Catarina.

I Niords fall är ekonomiutskottet uppbyggt på det viset att det bör ha minst tre medlemmar som alla hör till styrelsen. Ordföranden och skattmästaren är båda medlemmar och skattmästaren fungerar som ordförande för ekonomiutskottet. Ekonomiutskottet kan inkalla utomstående experter och kan tas in då kompetens inom till exempel en viss typ av placeringsmöjlighet diskuteras.

Ett ekonomiutskotts uppgifter kan variera beroende på organisationen. Som exempel kan utskottet ha till uppgift att:

  • övervaka och utveckla skötseln av föreningens egendom
  • övervaka och utveckla skötseln av föreningens ekonomi, bokföring och annan förvaltning
  • förbereda föreningens verksamhetsberättelse och bokslut samt förslag till verksamhetsplan och budget att föras till styrelsen
  • på styrelsens uppdrag sköta övriga uppgifter som anknyter till ekonomiförvaltningen
  • definiera, upprätthålla och utveckla en placeringsstrategi som styrelsen godkänner

Det finns egentligen inte någon gräns, sett till summa, som avgör när en organisation som får en donation av det här slaget borde fundera kring placeringar eller använda pengarna i den löpande verksamheten.

– Såklart är det så att ju större summa det är fråga om, desto mer aktuellt blir det att fundera kring placeringar, säger Catarina.

Om beslutet blir att placera pengarna så finns det många alternativ.

– Eftersom det finns så många alternativ skulle jag absolut rekommendera organisationer att tala med många specialister, som kapitalförvaltare eller bankernas placeringsrådgivare och ta många olika offerter innan ett beslut fattas, säger Catarina.

89286_t.jpg

Studio Dim utformar kampanjen Framtidsgåvan

ARTIKEL. Studio Dim är en design- och kommunikationsbyrå med en vision om att tillgängliggöra gott digitalt stöd för ideella initiativ. Tillsammans med Förbundsarenan har de utvecklat kampanjen Framtidsgåvan. Tillgänglighet och trovärdighet är avgörande när det gäller att sprida kunskap, menar Henrietta Andersson som tillsammans med Ida Dimic driver Studio Dim.Läs mera »
07.03.2024 kl. 09:39
89244_t.jpg

Att lyfta varandra till framgångar?

BLOGG. Varför är det inte fler organisationer som lyfter varandras verksamheter, initiativ och projekt? Robert Nilsson funderar i bloggen om det handlar om brist på tid eller en oro för att förlora uppmärksamhet för den egna verksamheten.Läs mera »
04.03.2024 kl. 15:39
89199_t.jpg

Civilsamhället, tredje sektorn eller ideell sektor?

INGÅNGEN. Begrepp och ord. Ibland känns det komplicerat och när man lärt sig det senaste dyker det upp nya termer. Nu verkar fler på engelska använda CSO där man tidigare använde NGO.Läs mera »
29.02.2024 kl. 12:29
89198_t.jpg

Hållbar verksamhetskultur

BLOGG. Hur kan vi inom våra organisationer främja ett hållbart arbetssätt, både för våra kollegor och för oss som leder? Och hur ska vi skapa en varm arbetsgemenskap när många arbetar på distans? Det är frågor som Susanne Norrbäck-Råman reflekterat över efter att ha gått kursen Hållbar verksamhetskultur.Läs mera »
29.02.2024 kl. 12:24
89197_t.jpg

Fem frågor till Robert Nilsson om projekt Finansieringskällor

ARTIKEL. Kampanjen Framtidsgåvan, företagssamarbeten och workshops. Det händer mycket inom projekt Finansieringskällor för förbunden. Vi ställde några frågor till projektledare Robert Nilsson om vad vi inte ska missa just nu. Läs mera »
29.02.2024 kl. 12:01
88887_t.jpg

Tätare samarbete med finska fältet stärker våra påverkansmöjligheter

BLOGG. Att knyta kontakter till det finska fältet hjälper oss i svenskspråkiga organisationer att bredda våra nätverk. Samtidigt är det viktigt att språkfrågorna inte hamnar i skymundan, menar Tina Kärkinen som deltagit i Järjestöhopping.Läs mera »
05.02.2024 kl. 07:38
88872_t.jpg

Liten ökning i antalet anställda i förbunden

Antalet anställda i Förbundsarenans medlemsförbund har ökat med nästan sex helårsverken. Det visar statistiken som Förbundsarenan samlat in.Läs mera »
02.02.2024 kl. 13:39
88794_t.jpg

Nu kan du nominera Årets förbund

NYHET. Vilket förbund utmärkte sig förra året? Vilket förbund har gjort något extra bra? Nominera till Årets förbund 2024 senast den 31 mars.Läs mera »
01.02.2024 kl. 08:30
88824_t.jpg

Vi ärvde en fastighet – tack gärna!

BLOGG. Gemensamma värderingar som syns bland annat i intakta syltburkar från 1990-talet. Camilla Sederholm på Natur och Miljö skriver om en överraskning i form av en testamentdonation, som innebar arbete, funderingar och tacksamhet. Läs mera »
30.01.2024 kl. 10:56