Text: Anna Lena Karlsson-Finne
Hur skall en liten svensk organisation synas och nå ut till både medlemmar och allmänheten? Hur och varifrån skall en organisation få pengar för att kunna fungera och ha verksamhet? Kan en organisation fungera på (nästan) frivillig basis? Det här är frågor som Finlands Svenska Socialförbunds styrelse varit tvungen att fundera på under de senaste åren.
Vi vill fortsätta vår verksamhet och vi vet att vi behövs mer än någonsin tidigare, men frågan är hur.
Finlands Svenska Socialförbund (Fssf) hade ännu för några år sedan en heltidsanställd verksamhetsledare, men sedan bestämde dåvarande RAY (nuvarande STEA) att vår verksamhet inte platsade in i deras utdelningsprinciper och lämnade oss helt utan pengar. Det ledde till att vi inte mera kan ha någon anställd.
Socialförbundet fungerar i hela Svenskfinland, också på Åland, och vår verksamhet strävar till att sammanföra svenskspråkiga personer verksamma inom det sociala området i Finland, att förbättra deras teoretiska och praktiska insikter inom det sociala området, att gynna ett organiserat samarbete mellan olika sektorer, yrkesgrupper och förtroendevalda inom det sociala området samt att delta i samhällsbyggandet i frågor som berör det sociala området.
I dag då social- och hälsovårdssektorn i vårt land är under stora förändringar och den svenska servicen inom den sektorn är allt mer hotad tycker vi att behovet av en organisation som vår är större än någonsin. Vi svenskspråkiga som jobbar inom den här sektorn behöver varandra och vi behöver egna nätverk och egna utbildningar.
Då blir de stora frågorna de jag ställde i början.
En bra och för medlemmarna meningsfull verksamhet är nyckeln till en organisations framgång. Hur gör man det utan resurser?
Information och marknadsföring är det viktigaste för att en organisation skall nå sina medlemmar och allmänheten. Hur gör man det utan resurser?
Arbetslivet kräver allt mer. Kommunerna sparar in på extern utbildning för sina anställda. Att jobba med en organisation som vill samla professionella på fritiden känns inte heller helt rätt.
Vi tror på oss själva och vi tror på att vi behövs. Nu gäller det bara att komma på hur.
Jag tror mycket på samarbete med andra organisationer och jag tror att många andra föreningar och organisationer har erfarenheter, råd och idéer att dela med sig av. Svar på frågor som till exempel hur och varifrån lönar det sig att söka pengar för vad? Finns det någon som understöder bara ordinarie verksamhet? Tips? Vilka föreningar eller förbund är villiga att samarbeta med oss kring verksamhet och utbildning?
Till all lycka hade vårt förbund en god ekonomi tidigare och det har gett oss möjlighet att ha Muluken Cederborg anställd för några timmar i månaden, tillsvidare. Nu är det viktigaste för oss att hitta vårt sätt att fungera, vårt sätt att göra nytta för våra medlemmar och för samhället.
Vi tar emot all hjälp och alla idéer vi kan få. Vi vet att tillsammans med andra organisationer är vi starkare och att samarbete gagnar alla.
Anna Lena Karlsson-Finne är ordförande för Finlands svenska socialförbund. Hon arbetar som socialarbetare inom barnskyddet och är socialpolitiker i Grankulla, Kårkulla och SFP. Anna Lena är övertygad om att vi måste lära oss att samarbeta med varandra i hela Svenskfinland för att synas och höras och hon säger att vi inte har råd med interna revirkamper i vår lilla grupp.
Läs också
På bordet: Landskapsreformen och räddningsväsendet
