Text: Mari Pennanen
Utarbetandet av en strategi för civilsamhällesorganisationer finns med i regeringsprogrammet och arbetet har pågått sedan hösten. Under beredningen har det ordnats många möjligheter för civilsamhället att komma med input i processen och nu är strategin klar att gå vidare till statsrådet.
I slutet av april ordnades ett diskussionstillfälle på svenska. Ett trettiotal representanter deltog i tillfället. Jag har i arbetet med strategin funderat bland annat på vilka speciella finlandssvenska vinklar det finns när det gäller civilsamhällets utveckling. Finlandssvenska förbund och organisationer är verksamma i samma samhälle som övriga och påverkas på samma sätt, men ett särdrag är att de flesta finlandssvenska organisationer är små och jobbar med och för en rätt liten målgrupp.
I strategin fastställs fem helheter som beskriver hurdana förändringar man vill åstadkomma genom att utveckla civilsamhällesorganisationernas verksamhetsförutsättningar snabbt och på längre sikt.
De fem tyngdpunktsområden som finns med i strategin är:
- Förutsättningarna för civilsamhällesorganisationernas egen medelsanskaffning stärks
- Utvecklandet av statsunderstödsverksamheten och statsunderstödssätten fortsätter
- Tillgången till EU-finansiering i Finland stöds
- Uppmuntra medborgar- och frivilligverksamhet
- Kunskapsbasen och samarbetet om civilsamhällespolitiken byggs upp
De stora nedskärningar som regeringen nu fattat beslut om påverkar alla organisationer på olika sätt. För dem som är direkt beroende av statsbidrag är förändringarna säkert störst, men samtidigt kommer behovet av civilsamhället att öka. Av Förbundsarenans medlemsorganisationer får ungefär 2/3 statsbidrag (där inräknat bidrag från STEA). Det här berör alltså många organisationer.
För oss som är verksamma inom civilsamhället kan det vara lätt att se att vi sitter på många lösningar till samhällsutmaningarna. För att kunna göra ett gott jobb och verkligen göra skillnad gällande de ideella syften vi verkar för så måste verksamhetsförutsättningarna vara i skick.
Jag vill tro, och väljer att tro, att civilsamhället kommer att vara en av framgångsfaktorerna för Finland också denna gång då det sker större ändringar i samhället. Det går att göra mycket trots nedskärningar i finansiering. Vi får alla jobba för att påminna om värdet av civilsamhället. Här kan vi alla bli ännu bättre och jobba tillsammans för att lyfta fram betydelsen av civilsamhället som helhet, men också av enskilda insatser.
Framåt tillsammans
För att lyfta fram hur vi tillsammans kan bli bättre ordnas den 14 maj ett tillfälle där bidragsgivare och bidragsmottagare i civilsamhället träffas för att belysa och diskutera gemensamma utmaningar. Och för att tillsammans fundera på framtiden samlas vi till Stormöte den 29 maj och samlar underskrifter till ett gemensamt upprop. Välkomna med!
