I Förbundsarenans stadgar står det att ”finlandssvenska centralorganisationer” kan antas som medlemmar. Stadgarna innehåller två medlemskategorier, egentliga och samverkande medlemmar. Nu är det främst kategorin samverkande medlemmar som styrelsen ser att kunde växa för att ytterligare stärka civilsamhället på svenska i Finland.
- Det känns fel att säga nej när organisationer tar kontakt och vill bli medlemmar. Det är viktigt att kärnan i Förbundarenan hålls kvar, att vi är ”förbundens förbund”, men samtidigt vill vi öppna upp för bredare samverkan också med organisationer inom civilsamhället som inte nödvändigtvis är strukturerade som förbund. Framöver kommer civilsamhällets organisationer inte nödvändigtvis att utvecklas enligt de strukturer vi hittills varit vana vid, säger Förbundsarenans ordförande Linnéa Henriksson.
Styrelsen tillsatte en arbetsgrupp som jobbat med frågan. Arbetsgruppen har analyserat vilka orsaker nuvarande medlemmar uppger till varför de är medlemmar. Det som kommit fram bland annat i medlemsenkäten Förbundsrundan (som senast genomfördes våren 2023) är att medlemsförbunden är medlemmar för att få tillgång till information, ett större sammanhang och stöd i olika former. Speciellt uppskattas möjligheten att delta i nätverken som Förbundsarenan driver, och genom dem möjligheter till både erfarenhets- och informationsutbyte, men också kompetenshöjning.
Det är också samma orsaker som lett till att de senast antagna medlemmarna valt att bli medlemmar, och samma saker har lyfts fram i diskussioner med organisationer som tagit kontakt för att fråga om de kan bli medlemmar.
- Utgående från detta har vi sett att Förbundsarenan kan svara mot efterfrågan utan en stadgeändring. Genom att vi nu breddar kategorin samverkande medlemmar kommer fler att kunna få tillgång till det Förbundsarenan erbjuder. Vi utvärderar vår verksamhet kontinuerligt och våra medlemmar ser nytta med sitt medlemskap, säger verksamhetsledare Mari Pennanen.
Den här förändringen innebär att det fortfarande är centralförbunden (i egenskap av egentliga medlemmar) som styr Förbundsarenans verksamhet, men samtidigt öppnas möjligheten att ge stöd och utbyta erfarenheter till organisationer där förbundsstruktur saknas, men där behoven kan vara liknande som inom centralförbund.
- Utgångspunkten är att Förbundsarenan samlar finlandssvenska centralorganisationer och verksamheten riktar sig till organisationer på nationell nivå, men civilsamhället är och ska vara brokigt och omfattande. Vi vill att det också syns i vår medlemslista, säger Mari Pennanen.
I arbetsgruppens arbete deltog Micaela Romantschuk, verksamhetsledare på Förbundet Hem och Skola och tidigare ordförande för Förbundsarenan, Sebastian Gripenberg, verksamhetsledare på Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU och sakkunnig, samt Linnéa Henriksson och Mari Pennanen. Också projektledare Robert Nilsson inkallades till gruppens arbete. Styrelsen tackar för ett gediget arbete kring att fundera på Förbundsarenans framtid ur denna centrala vinkel.
Organisationer som är intresserade av att bli medlemmar ska ta kontakt med Förbundsarenans verksamhetsledare, som hjälper vidare i processen.
