Delningskultur – mer än bara carpool

03.10.2024 kl. 12:29
INGÅNGEN. Hur kan civilsamhället tänka om när det gäller samarbete, att dela och lyfta varandra? Förbundsarenans verksamhet är i sig ett exempel på att jobba för att bygga en delningskultur. Förbundsarenans verksamhetsledare Mari Pennanen bloggar om tankar efter en nordisk workshop.

Text: Mari Pennanen

I september ordandes en framtidskonferens för civilsamhället i Norden. Närmare nittio personer träffades i Malmö för en dag med föreläsningar, workshops och diskussioner. Underrubriken för dagen var Hur stärker vi förändringskraften genom samarbete över gränser. Konferensen ordnades av Nordic Civ, det nordiska nätverket för civilsamhället där Förbundsarenan är medlem.

Jag fick leda en workshop under dagen. Tanken var att tillsammans fundera kring hur vi kan gå mot mer delning och utbyte av erfarenheter mellan organisationer även på nordisk nivå, med det gemensamma målet att stärka civilsamhällets roll i Norden.

Förbundsarenan är en unik organisation som samlar tak- och paraplyorganisationerna från hela civilsamhället, inte endast ett område eller sektor. Medlemsorganisationerna är väldigt olika vad gäller storlek, medlemskår, målgrupp och struktur, men de gemensamma nämnarna är att de är centralorganisationer inom civilsamhället, som verkar på svenska.

Det här har fått många att inse att vi har mycket gemensamt, även om det konkreta vi jobbar med kan vara väldigt olika.

Redan innan Förbundsarenan började verka som arena för samverkan fanns det förstås kopplingar mellan många organisationer. Verksamhetsledarna inom samma sektor kände naturligtvis varandra bra och många organisationer samarbetade på olika sätt.

Ett nätverk för informatörer hade några år tidigare startats, då många upplevde sig rätt ensamma i sina arbeten. De insåg att de kan ha nytta av att nätverka och dela erfarenheter och information.

Det har vi byggt vidare på. Inom Förbundsarenan har vi skapat flera olika nätverk, vilket har lett till att fler inom de olika organisationerna har breda nätverk till andra med samma uppgifter i olika organisationer. Förbundsekonomer känner andra förbundsekonomer och vet vem de kan kontakta när de behöver fråga någon som också jobbar med bokslut och rapporter. Verksamhetsledarna vet vem de kan kontakta när de har en utmanande situation som inte kan diskuteras med vem som helst. Tidskriftsredaktörerna har ett nätverk att fråga när de funderar på att byta tryckeri. Och så vidare.

Det här har fått många att inse att vi har mycket gemensamt, även om det konkreta vi jobbar med kan vara väldigt olika. Jag har hört flera som tidigare, då de berättade om sin verksamhet, sa att ”det här är vi bra på och gör bäst själva” och ”inte går det att göra sånt tillsammans, vi konkurrerar ju”. Nu hörs det istället ”vem är bättre på detta och kunde hjälpa oss” och ”självklart kan vi dela med oss av våra erfarenheter!”

Med en medveten strategi har Förbundsarenan verkat för att få förbunden att se nyttan av att dela med sig, för att den vägen få tillbaka mångfalt mer. När arbetet med att ta fram en ny strategi påbörjades under år 2022 märktes det att det som tidigare varit en rätt modig vision för vart vi ville plötsligt var en självklarhet. Förbundsarenan skulle bli den gemensamma plattformen för förbunden att agera tillsammans, och plötsligt kändes det som självklart att de var så. Det som i strategin 2019–2022 var vision blev i strategin 2023-2025 mission. Något hade hänt genom Förbundsarenans verksamhet.

Tillbaka till workshopen i Malmö. Varför är Förbundsarenans historia relevant? Om vi tror på att civilsamhället stärks genom samarbete och att dela erfarenheter, hur kan vi göra detta också nordiskt? Med utgångspunkt i hur Förbundsarenan byggt upp nätverk och sett effekter fick deltagarna diskutera och lyfta fram vad de ser för områden de vill dela mer kring och hur vi kan jobba för det.

Och vad gick jag hem med? Nya kontakter, konkreta idéer och en känsla av hopp.

När vi diskuterade vad som främjar delning kom det fram att det är något som måste prioriteras. Vi behöver medvetet avsätta tid för att dela goda exempel, skapa relevanta nätverk och bygga upp tillit. Det här kan var och en själv göra, men det kan göras medvetet också på organisationsnivå. Vi behöver diskutera och få många att inse nyttan med att ge lite, och få desto mer tillbaka på olika sätt. Att vi delar med oss av det vi är bra på hjälper andra, men det stärker också oss och civilsamhället som helhet.

Deltagarna gick efter workshopen hem med färdiga tankar kring vad de imorgon ska göra för att i sitt sammanhang börja jobba för att skapa och bygga en delningskultur. Konkreta exempel på vad deltagarna ska göra följande dag:

  • Kontakta några jag pratat med idag
  • Hjälpa en kulturförening att söka pengar, dela min kunskap
  • Informera om detta på vårt styrelsemöte
  • Söka fler föreningar för att starta ett föreningarnas hus i min stad
  • Börja skissa på ansökan för paraplyförening
  • Kontakta några nordiska kollegor

Och vad gick jag hem med? Nya kontakter, konkreta idéer och en känsla av hopp. Då så många på olika sätt och i olika sammanhang ser det som självklart att det här är vägen framåt för civilsamhället, så är det bara att fortsätta. Förbundsarenans 68 medlemsorganisationer stärks av en stark delningskultur och vi kan och ska dela med oss, för att fortsätta utvecklas.

Sluta säga att det finns för många organisationer

INGÅNGEN. Som verksamhetsledare på Förbundsarenan har jag otaliga gånger hört påståendet att det finns för många förbund och föreningar i Svenskfinland. Varje gång har jag velat poängtera det som borde vara självklart: det är bara en grupp människor som har rätt att avgöra om en förening behövs och det är medlemmarna.Läs mera »
30.09.2025 kl. 15:25

Att testamentera till en ideell organisation

BLOGG. Varför talar vi inte mera om testamenten? Är testamenten tabu, enkelt, svårt? Det här är några frågor som Camilla Sederholm funderat på i sin roll att hjälpa Förbundsarenans 68 medlemsförbund att staka ut vägar till nya finansieringsmöjligheter. Läs mera »
11.09.2025 kl. 11:01

Från ensam verksamhetsledare till stark samhällsaktör

ARTIKEL. Efter tio år som verksamhetsledare lämnar Mari Pennanen Förbundsarenan – organisationen hon varit med och byggt upp från grunden till en stark röst för det finlandssvenska civilsamhället. Nu väntar nya utmaningar på Folkhälsan.Läs mera »
01.09.2025 kl. 14:58

Rekrytering: Verksamhetsledare till Förbundsarenan

Vill du leda utvecklingen av civilsamhället på svenska i Finland? Förbundsarenan söker nu en ny verksamhetsledare som med engagemang, mod och struktur kan ta organisationen vidare.Läs mera »
01.09.2025 kl. 07:45

Mod att förändra – vem är årets ordförande 2025?

NYHET. Mod att göra förändring eller möta förändring. Det lyfter juryn som ska utse årets ordförande fram när det nu är dags att nominera kandidater. Skulle din förbundsordförande vara värd vandringspriset? Nu kan du nominera!Läs mera »
29.08.2025 kl. 13:44

Vem styr Förbundsarenan år 2026?

NYHET. På höstmötet är det dags att välja ny ordförande och nya styrelsemedlemmar till Förbundsarenan. Nu ber valberedningsutskottet om nomineringar. Läs mera »
19.08.2025 kl. 08:52

Tala mer ekonomi – våga sälja din ”dammsugare”

BLOGG. Ny höst och nya tag för förbund och organisationer i arbetet kring olika finansieringskällor. Projektledare Camilla Sederholm lyfter fram att pengar finns, men utmaningen är att kanalisera dem till den egna organisationen.Läs mera »
13.08.2025 kl. 07:02

Styrkan byggs genom samarbete

INGÅNGEN. Samarbete och nätverkande är viktigare än någonsin. Förbundsarenan vill vara och är mötesplatsen där idéer korsas, erfarenheter delas och gemensamma lösningar tar form – för ett demokratiskt och hållbart samhälle.Läs mera »
12.08.2025 kl. 10:02

Bredda ditt nätverk över språkgränserna

NYHET. Vill du knyta kontakter över språkgränserna? Är du nyfiken på hur arbetet inom en finsk civilsamhällesorganisation ser ut? Då ska du anmäla dig till Järjestöhopping.Läs mera »
11.08.2025 kl. 12:06