Text: Robert Nilsson
Bild: Frida Lönnroos
År 2024 har varit ett år med flera tunga besked för civilsamhället då det gäller finansiering. Trots att organisationer inom civilsamhället framhävs som oumbärliga aktörer och samarbetspartners, agerar regeringen på ett sätt som visar på raka motsatsen.
Regeringen har makten att kunna hjälpa civilsamhället hitta lösningar även när budgeten stramas åt. En regering som värdesätter civilsamhället som partner genomför inte bara nedskärningar utan erbjuder också stöd och lösningar för att åtminstone lindra effekterna av dessa nedskärningar.
Här fem områden värda att fokusera på: Se över regelverk kring småskaligt insamlingslov och förenklad bokföring, testamentdonationer, avdrag för sponsring, skatteavdrag på donationer, samt en momskompensation för organisationer i civilsamhället.
I dag får en organisation samla in högst 10 000 euro, under en period av tre månader, och det högst två gånger per år genom en småskalig penninginsamling.
En förlängd insamlingstid till, exempelvis, fyra till sex månader och höjt maxbelopp till 25 000 euro skulle betyda mycket för många organisationer. Två sådana insamlingar per år skulle kunna generera 50 000 euro i inkomster i stället för 20 000 – en rimlig och ansvarsfull förändring.
För att säkerställa att små föreningar inte belastas med ökade administrativa krav, bör denna förändring gällande småskaligt insamlingslov kopplas till en höjning av gränsen för förenklad bokföring till samma belopp, alltså 50 000 euro per år.
Här skulle beslutsfattare kunna tänka om och kunna bidra till att skapa en bättre donationskultur på sikt genom att tillåta skatteavdrag till alla organisationer i civilsamhället.
Då det gäller testamentdonationer skulle civilsamhället kunna få stor hjälp. Det finns länder som har modeller som är framtagna för att skapa incitament till testamentgivande hos allmänheten.
I till exempel Danmark finns en modell som i praktiken innebär att arvingar får behålla lite mer av arvet, staten får sitt och civilsamhället lite. En modell som kunde utvärderas och anpassas för Finland. En modell som alltså heller inte skulle behöva innebära att staten blev av med arvsskatteintäkter.
Regeringen har valt att bredda möjligheterna till skatteavdrag för donationer – men endast för utvalda sektorer. Skatteavdrag är ett givarincitament. I stället för att hela civilsamhället ska kunna ha möjlighet att utnyttja detta begränsas avdragsmöjligheterna till några utvalda sektorer.
Här skulle beslutsfattare kunna tänka om och kunna bidra till att skapa en bättre donationskultur på sikt genom att tillåta skatteavdrag till alla organisationer i civilsamhället.
Den svenska regeringen har beslutat om tilläggsdirektiv till utredningen som nu ser över skatteincitamenten för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet. Utredaren ska se över om ytterligare avdrag eller annan skattelättnad för sponsring ska införas.
I Finland är sponsring avdragsgill för ett företag om sponsringen utgör en del av företagets marknadsföring eller reklam. Men, enskilda firmor kan oftast inte dra av sponsring som kostnader i beskattningen eftersom sponsring normalt inte anses vara direkt relaterade till den enskilda firmans inkomstförvärv.
Ett breddat system för avdrag skulle inte bara stärka organisationerna som tar emot sponsring utan också stimulera annan ekonomisk aktivitet.
Sponsring är för många organisationer något som bland annat möjliggör arrangemang av större evenemang. Många småföretag är starkt lokalt förankrade och kan vilja stödja exempelvis lokala idrottsklubbar, kulturprojekt eller välgörenhetsinitiativ – men svårigheterna med avdragsmöjligheter kan göra att de tvekar.
Ett breddat system för avdrag skulle inte bara stärka organisationerna som tar emot sponsring utan också stimulera annan ekonomisk aktivitet.
Momskompensation skulle kunna ge civilsamhället större ekonomiska möjligheter då en del av deras kostnader återbetalas. I Norge finns ett system för detta sedan länge.
Allmännyttiga organisationer i Finland kan inte i dag ansöka om att få tillbaka moms som betalas på varor och tjänster. Detta innebär att momskostnader blir en faktisk belastning för organisationers ekonomi. Detta innebär också att organisationer själva måste bära momskostnaderna och i praktiken betalar aktörer i civilsamhället mer för samma varor och tjänster än vad företag gör.
Nu är det upp till regeringen att visa precis hur mycket de värdesätter sin pålitliga och viktiga partner civilsamhället.
Det finns sätt att hjälpa civilsamhället och alla de människor som årligen får hjälp, stöd, vänner och samhörighet genom verksamheterna. Civilsamhället har överlevt motgångar tidigare.
En positiv sak är att många finländare är engagerade i civilsamhället. Detta engagemang är en kraft vi måste bygga vidare på tillsammans. Ju fler vi är som engagerar oss kring dessa frågor desto större sannolikhet att vi kan få förändringar till stånd.
Nu är det upp till regeringen att visa precis hur mycket de värdesätter sin pålitliga och viktiga partner civilsamhället.
Texten har publicerats i Hufvudstadsbladet den 25 november 2024: Fem tips för regeringen – så kan den rycka ut för att stödja civilsamhället
