Text och foto: Kim Malmberg
Hur mår sjukskötarna idag?
– Många sjukskötare mår tyvärr inte särskilt bra. Den trygghet som arbetsplatsen tidigare innebar har försvagats de senaste åren. Den verkligt stora omställningen kom i samband med coronapandemin, säger von Schantz.
Efter pandemin uteblev förväntade löneförhöjningar och vårdreformerna som var avsedda att spara pengar övergick snabbt till att handla om accelererande sparkrav. Personalen utsattes för otaliga omställningsförhandlingar.
– Förut kunde man räkna med en fast tjänst inom vårdyrket och det var synonymt med trygghet och livslång anställning – man kunde få jobb nästan var som helst, när som helst. Men under coronapandemin tvingades sjukskötarna att utföra arbetsuppgifter som var ovana och riskfyllda för den egna hälsan. De blev också omplacerade utan något att ha något att säga till om, säger hon.
Vad kan ni göra för att förbättra sjukskötarnas situation?
– Vi erbjuder nytta och nöje till våra medlemmar, som påverkar orkandet positivt i arbetslivet. Det bästa är ju att dela med sig av sina erfarenheter med kolleger under avslappnande former. Vi erbjuder också stipendier för kompetensutveckling och rekreation under tider då arbetsgivaren inte längre har möjlighet att finansiera sådant själv.
Har vårdreformen lyckats?
– Nej, det är nödvändigt att tänka om. Jag har varit med om många organisationsförändringar – alla har haft syftet att spara pengar, men ingen har lyckats. Besparingarna i en del av systemet leder ofta till kostnader någon annanstans. Begränsar man vården på en ort så betyder det att patienterna måste åka länge för att få vård och det äter upp alla inbesparingar, säger von Schantz.
Vad borde korrigeras?
– Grundtanken bakom hälsovårdscentraler är bra. Vården ska finnas nära patienten. Det skapar trygghet och garanterar god vård. Rätten till vård på sitt modersmål måste också bevakas. Personalen ska inte be att få tala finska för att det är enklare för dem. Patienter som är sjuka, stressade och oroliga ska kunna få tala sitt eget språk utan att tvingas be om det.
Hur ser du på sjukvårdens framtid?
– Jag är mycket bekymrad. Vi riskerar att gå mot en amerikansk modell där bättre vårdförsäkringar ger bättre vård. Många nyutbildade söker sig bort från vården, vilket leder till rekrytering från utlandet. Det är nödvändigt att åtgärda de strukturella problemen för att återställa viljan att arbeta inom vården, säger von Schantz.
Ditt råd till unga sjukskötare?
– Det här är världens bästa jobb. Det finns så många olika sjukvårdsområden man kan specialisera sig inom och så mycket värdefullt arbete att göra. Jag hoppas att unga sjukskötare skulle få en bättre framtid inom yrket. Men det krävs politiskt mod att riva upp dåliga beslut. Tyvärr verkar intresset saknas hos politikerna.
Oroar ni er för att AI äter upp arbetet inom sjukvården?
– Inte egentligen. Det kommer alltid att behövas människor för att ta hand om patienter. Men ett område där AI eller förbättrad teknik definitivt kunde hjälpa är hanteringen av datateknik. I dag går allt för mycket tid åt att hantera olika sjukvårdssystem. Kvalificerad personal använder alldeles för mycket av sin arbetstid för att bara hantera de olika systemen.
Hur mår SFF i dag?
– Föreningen mår bra. Vi sätter vårt krut på att de medlemmar vi har ska ha det bra. Vårt jobb i styrelsen är att mest att fördela pengarna medan regionalföreningarna står för verksamheten och är de som håller kontakten till medlemmarna.
Du belönas nu för din insats som ordförande. Hurudan är du som ledare?
– Jag tror att min styrka är att jag lyssnar och att jag inte är rädd för att backa beslut eller tänka om när det behövs. Jag tycker man ibland behöver kunna ta ett steg tillbaka och se på en fråga med nya ögon.
von Schantz har varit ordförande sedan 2014. Hon säger att samarbetet med verksamhetsledaren Sandra Alldén har varit avgörande för att hon stannat så länge på posten.
– Vi har försökt förenkla våra processer, förenklat och gjort arbetet smidigare. Vi har jobbat hårt för att allt ska kunna rulla på även om någon är frånvarande. Vi försöker hela tiden förvalta det arv vi har på ett bra sätt, säger von Schantz. När samarbetet fungerar bra så är det lätt att fortsätta jobba.
Vilka nytta har SFF haft av att vara medlem i Förbundsarenan?
– Förbundsarenans stora styrka är att man kan bolla med andra aktörer och jämföra hur de gör. Vi kan utbyta erfarenheter och får stöd av andra människor, speciellt vi som har få anställda. Kurser och nätverk ger väldigt mycket insikter och nya kunskaper. Mentorskapsprogrammet har också varit väldigt viktigt för oss.
