Beslut som berör civilsamhället behöver bygga på en förståelse för organisationernas mångfald, olika behov och skilda förutsättningar. Civilsamhället är en mångsidig sektor där organisationerna kan skilja sig mycket åt i fråga om verksamhet, målgrupp, storlek, historia och finansiering. Denna mångfald ger civilsamhället en bred och värdefull sakkunskap.
Beslut som berör civilsamhället behöver bygga på en förståelse för organisationernas mångfald, olika behov och skilda förutsättningar.
Civilsamhället beskrivs återkommande som en grundpelare i det demokratiska samhället. Tillsammans har organisationerna en unik förmåga att nå ut till en stor del av befolkningen, både på lokal och nationell nivå. En bättre förståelse för deras förutsättningar behövs för att denna kunskap och räckvidd ska kunna användas på bästa sätt.
– För finlandssvenska organisationer är det särskilt viktigt att de svenskspråkiga organisationernas behov och förutsättningar beaktas. De svenskspråkiga organisationerna förväntas ofta upprätthålla lika bred verksamhet som sina finskspråkiga motsvarigheter, men med mindre resurser och med ett mindre medlemsunderlag, säger Emilia Juslin, verksamhetsledare på Förbundsarenan.
Förbundsarenan vill också se att beslutsfattare prioriterar och ger tillräckliga resurser för forsknings- och utvecklingsprojekt inom medborgarsamhällspolitiken i enlighet med rekommendationerna från Delegationen för medborgarsamhällspolitiken (KANE). I dessa projekt behöver svenskspråkiga organisationer finnas med i forskningsunderlagen, så att resultaten inte bara gäller majoritetsspråkets organisationer. Behovet av forsknings- och utvecklingsprojekt är särskilt stort i dag, när nedskärningar i statsunderstöden har gjorts utan ordentliga konsekvensbedömningar. Detta väcker stark oro för att de långsiktiga konsekvenserna förbises.
