Tidskrifternas juridiska frågor

03.10.2017 kl. 11:30
PÅ TAPETEN: Vad har förbundens tidskriftsredaktörer för rättigheter och skyldigheter? Vem bestämmer vad när det gäller förbundets medlemstidning? Gäller journalistreglerna också tidskrifterna? Tytti Oras, jurist vid Journalistförbundet, reder ut frågetecknen.

Text: Miina Söderholm och Mari Pennanen

- Arbetslagstiftningen gäller oberoende om man är anställd av en förening eller ett företag. I arbetsavtalet regleras arbetsförhållandet, inleder jurist Tytti Oras.

Hon var inbjuden till senaste Tidskriftsträff, där ett trettiotal tidskriftsredaktörer samlades, för att reda ut vad som gäller för tidskrifter och tidskrifternas redaktörer. Temat för träffen var journalistik, juridik och ekonomi.

En journalist i ett arbetsförhållande har ett arbetsavtal, där makten i förhållandet regleras.

- Arbetsgivaren har rätt att bestämma arbetsuppgifter, arbetstid, metoder och så vidare. Arbetstagaren säljer egentligen sin tid till arbetsgivaren, att användas enligt vad arbetsgivaren bestämmer. Det är viktigt att komma ihåg att arbetsgivaren har tolkningsföreträde, säger Oras.

Om arbetstagaren då gör egna beslut kan det bli svårt. Det här betyder i praktiken att det i sista hand är arbetsgivaren som bestämmer vad som publiceras och hurdan publikation som ges ut.

- Lojalitet från båda hållen är viktigt för att arbetet ska fungera, säger Oras.

Också övrig medielagstiftning och lagen om yttrandefrihet gäller tidskrifterna. Journalistreglarna binder officiellt endast dem som förbundit sig till att följa dem via Opinionsnämnden för massmedier, men är ett bra rättesnöre för att undvika att till exempel brottslagen blir aktuell.

I förbund är tidskriftsredaktören ofta samma person som också har rollen som informatör, eller samarbetar nära med informatören. Oras poängterar att det är viktigt att veta om man är informatör eller redaktör och att man klargör arbetsuppgifterna med arbetsgivaren.

- Publiken eller läsaren ska veta om det är journalistik eller information de tar del av. Det handlar om trovärdighet, säger Oras.

Mikaela Groop från Finlands Svenska Marthaförbund har funderat på policykonflikter mellan redaktörer och uppdragsgivare. Hur mycket skall styrelsen egentligen styra redaktörens arbete? Hon har arbetat nästa tjugo år på Marthaförbundet och delade med sig av erfarenheter och insikter från arbetet som redaktions- och numera även informationschef.

- Det vi diskuterar är olämpligheter snarare än olagligheter, säger Groop.

Enligt Groop kan styrelser ibland ha svårt att inse att det ligger en klar strukturerad process bakom vad som är med i en tidskrift, och att det inte lösryckt går att plocka ut eller sätta in artiklar hur som helst. Hon skulle gärna se en större respekt för journalistik, också inom förbunden.

Groop tar också upp skillnaden mellan journalist och informatör. Sociala medier har blivit en väldigt viktig informationskanal och fler personer kanske känner sig som ”journalister” idag. Men det att man uppdaterar och informerar på sociala medier betyder inte att man är en journalist, det finns en större tanke bakom det journalister publicerar. Groop gör en klar skillnad på journalister och informatörer genom att påpeka att journalister jobbar för läsarna, och informatörer prioriterar uppdragsgivarens intressen.

Frågor kring journalistik och juridik kan leda till konflikter, och en med insikter i problematiken är Sebastian Gripenberg, verksamhetombud på Svenska folkskolans vänner. Bland annat via Föreningsresursen och det att föreningar kan vända sig till honom med frågor har en bred inblick i vilken typ av konflikter som är vanliga.

- De vanligaste typerna av konflikter är outtalade. Allt kan verka normalt på ytan, men under ytan är det storm, säger Gripenberg.

Enligt Gripenberg är det enda sättet att lösa konflikter genom att samtala. Han påpekar också att konflikter är lättare att lösa på förhand, genom förebyggande arbete.

- Det är svårt att trycka in tandpastan tillbaka när det är ute, säger Gripenberg, och syftar på att då en konflikt redan uppstått, kan den inte bara ignoreras och förbises.

Han konstaterar också att konflikterna lättast uppstår då rollerna är oklara, något som Oras också lyfter fram då hon diskuterade hur långt arbetsgivarens makt sträcker sig.

Tidskriftsträffen avrundades genom att Janne Wass, som är chefredaktör för tidningen Ny Tid, berättade om kreativ tidskriftsfinansiering i IT- åldern. Wass berättade om olika typer av tidskrifter samt hur dessa finansieras, allt från digitala tidskrifter med betalvägg, finansiering endast  via annonser och crowdfunding diskuterades. Wass berättade också om ”Pay per article”-finansieringsmetoden som går ut på att man betalar inte för att få läsa hela tidskriften, utan endast en artikel. Denna typ av finansiering kräver dock väldigt hög kvalitet på artiklarna och enligt Wass är Svenskfinland troligen för litet för denna typ av finansiering.

Tidskriftsträffen ordnades av Svenska studieförbundet i samarbete med Tidskriftsprojektet och tidskriftskoordinator Thomas Rosenberg, som ledde diskussionen. Tidskriftsredaktörerna på plats diskuterade bland annat vem kan diskutera dylika frågor med då man jobbar ensam som journalist på en redaktion, hur man kan bolla mellan rollerna som journalist och informatör och om man kan eller ska ta upp också sådant som är kritiskt mot den egna organisationen. Preliminärt ordnas nästa tidskriftsträff under våren 2018.

 

62744_t.jpg

Även förbund kan ha civiltjänstgörare

PÅ TAPETEN. Har ditt förbund någon gång funderat på att fungera som civiltjänstgöringsplats, men inte vetat hur man skall gå till väga? Processen kan verka krånglig, men är egentligen relativt lätt. Läs mera »
06.03.2018 kl. 09:23
62370_t.jpg

Hur tackar förbunden sina aktiva?

I SOFFAN: Alla mår bra av att få ett tack. I förbundsvärlden finns det både förtroendevalda, aktiva, anställda och samarbetsparter som behöver få ett tack. Vi har frågat några ordförande hur de inom sitt förbund brukar tacka.Läs mera »
13.02.2018 kl. 09:48
61416_t.jpg

Min tid i förbundsvärlden

PÅ TAPETEN: Innan sin praktik på Svenska studieförbundet visste Miina Söderholm väldigt lite om förbund i Svenskfinland. Nu efter tre månader som praktikant i kärnan av förbundsvärlden har hon en helt ny uppfattning om de finlandssvenska förbunden.Läs mera »
04.12.2017 kl. 10:12
61248_t.jpg

Från reaktiv till proaktiv

I HYLLAN: I november samlades de finlandssvenska förbunden till ett seminarium kring intressebevakning. Föreläsarna delade med sig av många insikter kring påverkansarbete.Läs mera »
23.11.2017 kl. 14:55
61117_t.jpg

Med studier som styrka: Micaela ger över ordförandeskapet

PROFILEN: Vid årsskiftet tar Micaela Romantschuks period som styrelseordförande för Svenska studieförbundet slut. Hon är uppenbart stolt över den positiva utveckling som skett inom förbundet under de senaste åren.Läs mera »
16.11.2017 kl. 09:42
61116_t.jpg

Att vara förbundsordförande

I SOFFAN: Hur är det att vara ordförande för ett finlandssvenskt förbund? Vi frågade några ordföranden om plus och minus med uppdraget. Läs mera »
16.11.2017 kl. 09:18
60974_t.jpg

Anställd i förbundsvärlden

I SOFFAN: Förbundsvärlden i Svenskfinland är en speciell och unik arbetsmiljö. Hur är det egentligen att jobba i förbundsvärlden? Vi har frågat några anställda i våra medlemsförbund hur det är att jobba inom förbundsvärlden. Läs mera »
08.11.2017 kl. 09:17
60584_t.jpg

Svenska studieförbundet - i medborgarsamhällets mitt eller marginal?

PÅ TAPETEN: I en essä fångar Björn Wallén in Svenska studieförbundets roll i medborgarsamhället. Genom en titt i tidsspegeln landar Wallén i Studieförbundets roll i dag och kommer med välgrundade insikter.Läs mera »
12.10.2017 kl. 08:39