Aktivt eller passivt deltagande i evenemang

03.03.2020 kl. 12:35
INGÅNGEN. En lång seminariedag och vad är det som blir kvar? Tankarna snurrar i huvudet då jag är på väg hem från seminariet Menestyvät järjestöt. Förutom några riktigt konkreta saker jag redan använt mig av i arbetet hoppas jag att den inspirerade känsla det välorganiserade seminariet gav ska leva kvar länge.

Text: Mari Pennanen

Kalendern svämmar över, to-do-listorna blir bara längre och inboxen ser obehagligt full ut. Vardagen i förbundsvärlden bjuder inte på så många andhämtningspauser och så mycket tid för reflektion som jag skulle önska. Att delta i seminarier är ett sätt att komma bort från vardagsfrågorna och det vanliga arbetet, samtidigt som det är tid bort från det vanliga arbetet. Det handlar förstås om att prioritera.

Faktorer som väger in när man gör sin prioritering är bland annat tid, plats och tema. Verkar det lovande? Verkar det som om jag får ut något av det? Har organisationen och jag råd att delta i evenemanget? En fördel med evenemang som kostar är att jag tänker till flera gånger. Vill jag verkligen delta och tror jag nyttan är så stor att det motiverar kostnaden? Då jag deltar i ett evenemang som kostar så ställer jag också krav och har förväntningar – jag är alltså mentalt förberedd när jag anländer till evenemanget. För att få ut mesta möjliga för pengarna ägnar jag tid åt att förbereda mig, kollar föreläsarna och väljer noga om det finns delar i programmet där man ska välja.  

Seminariet Menestyvät järjestöt ordnades i februari för femte gången. Tre gånger har Förbundsarenan koordinerat biljettinköp, eftersom priset per biljett blivit lägre om man beställt fler biljetter på en gång. I år var vi nio personer som deltog från Förbundsarenan, och några av mina diskussioner med både dessa personer och andra deltagare handlade just om seminarier och varför man ska delta. Igen blev det för mig tydligt att ju mer man deltar, riktigt på riktigt, desto mer får man själv ut av evenemanget. Och på detta evenemang erbjöds stöd för både förhandsengagemang och aktivt nätverkande av organisatörerna. På förhand fick alla anmälda information om att man kunde gå med i en grupp på Facebook och där presentera sig, för att minglandet på själva evenemanget skulle gå smidigare. Det var också möjligt att på förhand anmäla sig till speed-dejting som ordnades under pauserna.

Det finns olika sätt arrangörer kan bidra till att göra ett lyckat evenemang, men sist och slutligen handlar det om deltagarna och vad deltagarna väljer att göra ett evenemang till. Ibland är det skönt att bara delta, lyssna, ta till sig och begrunda för sig själv. Men ibland ger ett evenemang mer åt både en själv och andra om man frågar, diskuterar, engagerar sig, föreslår och pratar med många. Det är förbundsmänniskor bra på och det gör planeringen av Organisationskonferensen 2020 extra rolig.

 

Mari Pennanen är verksamhetsledare för Förbundsarenan och reflekterar i Ingången-kolumnerna om aktualiteter inom civilsamhället.

Läs också

 

 

72965_t.jpg

Förbundsverksamhet på distans

INGÅNGEN. Evenemang ställs in eller skjuts fram. Möten ordnas på distans. Verksamhet formas om. De finlandssvenska förbunden har liksom resten av världen snabbt fått lov att anpassa sig till en annorlunda vardag. Även i undantagstider är engagemanget avgörande.Läs mera »
02.04.2020 kl. 11:52
71694_t.jpg

Är allt föreningsliv bra?

INGÅNGEN. Finland är föreningarnas förlovade land. Mycket gott sker i föreningars namn och många individer mår bra av föreningsliv. Men föreningsformen kan också missbrukas. En rättegång där en verksamhetsform ska förbjudas med hänvisning till föreningslagen pågår.Läs mera »
13.01.2020 kl. 08:38
70971_t.jpg

Är du en tillitsgenerator?

INGÅNGEN. Vaknade du i morse och tänkte hurra – idag är du en som bygger tillit i samhället? Inte jag heller, men frågan som ställdes av forskare Ola Segnestam Larsson på Styrelsedagarna 2019 borde alla i förbundsvärlden tänka på ibland.Läs mera »
01.11.2019 kl. 10:23
70697_t.jpg

Förbundens förtroendevalda i fokus

INGÅNGEN. De finlandssvenska förbunden och centralorganisationerna leds av styrelser, som består av förtroendevalda. Enligt en grov uppskattning är det drygt 500 personer som ägnar sig åt strategiskt ledarskap och därmed utvecklar civilsamhället.Läs mera »
08.10.2019 kl. 13:38
69742_t.jpg

Studieförbundet är de finlandssvenska förbunden

INGÅNGEN. Svenska studieförbundet är en plattform för samverkan och beskrivs ofta som de finlandssvenska förbundens eget förbund. Nyttan och effekten av verksamheten syns i Svenskfinland bland annat genom stärkt yrkesidentitet, skriver verksamhetsledare Mari Pennanen.Läs mera »
07.08.2019 kl. 13:18
68990_t.jpg

”Nätverksträffar tar lite av arbetstiden men ger mycket av inspiration”

INGÅNGEN. En viktig del av vår verksamhet är nätverk. Vi erbjuder anställda inom de finlandssvenska förbunden möjlighet till erfarenhetsutbyte och referensstöd genom nätverk. Verksamhetsledare Mari Pennanen funderar på effekterna av nätverkandet.Läs mera »
03.05.2019 kl. 10:52
68597_t.jpg

Slipade förbund blir starkare tillsammans

INGÅNGEN. Visst känner du ju ”alla” som jobbar inom de andra förbunden? Du vet redan vem du ska ringa till för kollegialt stöd i olika frågor? På förbundsfrukostarna i Vasa och i Åbo blev Svenska studieförbundets verksamhetsledare Mari Pennanen igen påmind om att nej, vi känner inte alla varandra.Läs mera »
04.04.2019 kl. 12:38
68004_t.jpg

Kortsiktigt gå förbi förbunden

INGÅNGEN. Ibland verkar det anses att ”mannen på gatan” är en bättre representant för en grupp än någon som representerar en etablerad organisation. Kortsiktigt att nonchalera förbundens samlade erfarenhet, tycker Studieförbundets verksamhetsledare Mari Pennanen.Läs mera »
05.03.2019 kl. 07:55