Utmaningar och lösningar för civilsamhällets finansiering

15.11.2023 kl. 08:45
BLOGG. Sedan våren har diskussionerna om statsunderstöd till civilsamhället varit intensiva. Från regeringshåll har det klart framgått att statsunderstöd, som utgör en betydande del av många organisationers inkomster, kommer att minska.

Text: Robert Nilsson

Att överväga nedskärningar för att balansera statens inkomster och utgifter kan i sig vara förståeligt. Men dessa planer på nedskärningar kan även tolkas som att staten signalerar att civilsamhället från och med nu bör hantera sin finansiering (mer) på egen hand. Detta kan uppfattas som att statens engagemang och uppskattning för civilsamhällets roll som samarbetspartner minskar.

Det är oroande att regeringen, i samma takt som när nedskärningar aviserats, inte har presenterat särskilt många förslag till konkreta lösningar för organisationer att hantera nedskärningarna. Detta bidrar till att skapa en osäkerhet för civilsamhällets framtid. Det är nu det skulle behövas mer dialog och initiativ som kan hjälpa civilsamhället att anpassa sig till denna kommande förändring.

Nu är tiden för lösningar och lösningsmodeller, inte bara beslut om nedskärningar.

Jag anser att det är ansvarslöst att avisera nedskärningar utan att samtidigt erbjuda lösningar och lösningsmodeller. Organisationer i civilsamhället har upprepade gånger lyfts fram som viktiga samarbetspartners och till och med som komplement till offentliga tjänster. Civilsamhället är i allra högsta grad en garant för demokratins utveckling i Finland.

Nu måste initiativ för civilsamhällets framtida finansiering prioriteras! Det är dags att från statens sida:

  • Se över tiden för behandling av insamlingslov. Behandlingstiden för sådana ansökningar är alltför lång. Här behövs göras investeringar och satsningar för att ge organisationer möjlighet att snabbare kunna ställa om mot denna nya verklighet.
  • Granska regelverket för småskaliga penninginsamlingar. Gränsen för småskaliga penninginsamlingar skulle kunna höjas från 10 000 euro till 20 000 euro. För närvarande får en småskalig penninginsamling pågå under max tre månader. Den tiden borde förlängas till sex månader för att ge organisationer bättre tid och möjlighet att kunna utnyttja det så kallade lilla insamlingslovet.
  • Förbättra regelverket för testamentdonationer och arv. Denna skattefria inkomstkälla är viktig för organisationer. Det skulle nu vara ett utmärkt läge att hämta inspiration från Danmarks och den så kallade 30-procentsprincipen, en princip som innebär att vissa arvingar betalar lägre arvsskatt samtidigt som civilsamhället får en del. Modellen främjar på sikt ökat givande till civilsamhället och stärker därmed dess roll.

Det finns fler åtgärder som kan vidtas för att uppmuntra ökat givande till civilsamhället. Nu är tiden för lösningar och lösningsmodeller, inte bara beslut om nedskärningar.

Robert Nilsson arbetar som projektledare för Förbundsarenans projekt Finansieringskällor för förbunden.