Text och bild: Nadina Vihinen
Arbetsvälmående är ett ständigt aktuellt tema eftersom det är nyckeln till en fungerande vardag med engagerad personal som tillsammans arbetar för organisationens bästa.
Öppen och rak kommunikation samt alla medarbetare tar eget ansvar och ägarskap i sina uppgifter verkar vara något flera sakkunniga lyfter fram som bidragande faktorer till en god arbetsgemenskap, som i förlängningen också leder till arbetsvälmående.
Här berättar några verksamhetsledare som sin syn på hur man ska tänka och leda för att skapa en god gemenskap bland sina medarbetare så att alla ska orka och må bra på jobbet, även då vi stöter på svårare tider.
Chefen finns för medarbetarna
Pohjola-Nordens ungdomsförbunds generalsekreterare Jenny Tabermann är förman för en arbetsgemenskap med främst unga arbetstagare. Jenny beskriver sin ledarroll som en tjänsteleverantör. Det är ledarens jobb att möjliggöra för de anställda att prestera så bra som möjligt. Chefen ska finnas där för medarbetarna och inte tvärtom, medarbetarna finns inte där för chefen.
Jenny poängterade att det med unga arbetstagare, men varför inte också äldre, är viktigt att se och höra individen. Att komma ihåg att såväl tacka för som berömma insatser i vardagen och viktigt.
En tydlig arbetsfördelning och klar kommunikation stöder och hjälper att skapa en arbetsgemenskap där alla mår bra och känner sig delaktiga, vilket ökar på arbetsvälmåendet, poängterar Jenny.
Samarbeta med ordförande
Verksamhetsledare Annika Nylander från Tekniska Föreningen i Finland har nyligen råkat ut för en situation där arbetsgemenskapen drabbats av en plötslig kris som påverkat de anställda och deras arbetsvälmående. Hur kan man som ledare skapa bästa förutsättningarna för en personal i kris att orka och må bra med en plötsligt ökad arbetsbörda?
Se till att samarbetet mellan verksamhetsledaren och styrelseordförande löper smidigt.
Annika lyfter fram ett råd hon själv fått genom Förbundsarenans verksamhetsledarnätverk, nämligen att se till att samarbetet mellan verksamhetsledaren och styrelseordförande löper smidigt. Då det samarbetet fungerar kan man alltid hitta lösningar som för verksamheten vidare också under svåra förhållanden.
Viktigt är även veckovisplanering kring vem som tar över olika uppgifter, att hålla fast vid att avsätta tid för sådant som stöder återhämtning och att fortsätta satsa på personalens fortbildning.
Detta tillsammans med en öppen och rak kommunikation skapar engagemang och omtanke för varandra, vilket gör att alla är färdiga att satsa då det behövs.
Alla har ett ansvar
Inger Damlin, ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund, vill även hon lyfta fram ett fungerande samarbete med styrelsen, men hons poängterar att även om förmannen har ansvar för arbetsgemenskapen så har alla i personalen del i den.
Inger konstaterar att kontinuitet är viktigt: att hålla regelbundna utvecklingssamtal, regelbundna möten och regelbundet fundera på och jobba med arbetsvälmåendet, inte bara då det krisar.
Tillit och respekt är av stor vikt för en välfungerande arbetsgemenskap.
Tillit och respekt är av stor vikt för en välfungerande arbetsgemenskap. Alla mår bra då man kan lita på att diskussioner förs öppet och rakt, att alla blir hörda och att alla har tillgång till samma information, gärna ungefär på samma gång. Samtidigt behöver man som ledare ha i tankarna att en heterogen arbetsgemenskap har olika behov.
Inger lyfter upp att det inte finns någon garanti för att arbetsgemenskapen mår bra, eller att den fortsätter att må bra. Därför är det ett viktigt, men också givande, arbete att fundera på och utveckla principerna kring arbetsvälmående.
Arbetsvälmående var temat då Förbundsarenans verksamhetsledarnätverk träffades i mars. Under träffen blev det tydligt att detta är ett tema som det finns många tankar kring och är något som berörde samtliga deltagare. Nätverksträffen gav frön till eftertanke kring hur den egna arbetsgemenskapen mår och vilken roll ledaren har i att utveckla och arbeta för bästa möjliga arbetsvälmående för sin personal.