Text och foto: Pernilla Lindroos
På Kimitoön jobbar man för att förbättra samarbetet mellan den tredje sektorn och kommunen. Projektet Föreningsakutens mål är att förbättra och öka samarbetet föreningar emellan men även samarbetet mellan kommun och föreningar har en stor roll.
Tobias intresse för den tredje sektorn dök främst upp under studietiden då han blev föreningsaktiv och skrev sin magisteruppsats om idrottsföreningar. Under praktikperioden på Föreningsakuten fick han inspiration att skriva allmänt om den tredje sektorn, vilket han idag är glad att han gjorde.
- Min första arbetsuppgift var att göra upp ett register på alla föreningar som finns på Kimitoön. Det var ingen lätt uppgift att få kontaktuppgifter till alla föreningar. Från PRH fick jag endast postadresser, i dagens läge borde det gå att få en e-post adress därifrån också, säger Tobias.
Idag finns det ungefär 150 föreningar på Kimitoön, som har 6 868 invånare. I början av projektet fanns det redan mycket samarbete mellan kommunen och den tredje sektorn, problemet var att ingen hade fullständig koll på exakt vilka samarbeten som fanns. Idag har Tobias en bättre bild av vilka alla samarbeten som finns i kommunen.
- Det är viktigt att kommuner samarbetar med tredje sektorn, speciellt vid de kommande nationella reformerna. De flesta föreningar arbetar för att främja hälsan och kan därför utnyttjas för hälsofrämjande tjänster, säger Tobias.
Många kommuner väntar på att göra upp avtal som sträcker sig längre än till år 2018 eftersom de inte vet vad som kommer att ske efter att reformen trätt i kraft.
- Föreningar skall inte vara rädda för att förnya sig. Nu har man en stor chans till förändring och att se över sin verksamhet, säger Tobias.
På Kimitoön ser man tredje sektorn som en möjlighet vid reformen. Inom kommunen verkar man anse att det är positivt att det finns någon som jobbar för ökat samarbete mellan kommunen och den tredje sektorn.
- Den tredje sektorn kommer säkert se annorlunda ut i framtiden än vad den gör idag och utvecklas i takt med att samhället förändras. Det är ändå viktigt att kommunen inte lägger för stor press på den tredje sektorn, eftersom den är i stor utsträckning baserad på frivilligt arbete. Föreningsverksamheten skall hållas frivillig annars försvinner hela grundtanken, påminner Tobias.
Vad kan då göras för att förbättra samarbetet mellan kommunen och den tredje sektorn? Tobias listar några saker:
- Kommunikationen mellan bägge parter borde förbättras, ett korrekt och uppdaterat register över alla föreningar behövs och kommunen kunde se över och utveckla sina stöd till föreningarna eftersom de är viktiga för föreningarna.
Själv anser Tobias att det vore vara fint om det skulle finnas en kontaktperson i kommunen som skulle sköta kontakten mellan kommunen och den tredje sektorn.
- Föreningarnas samarbete kunde även förbättras och sträcka sig längre än att endast ordna evenemang tillsammans. Fast man kanske inte skall säga det här högt så kunde eventuellt en del föreningar till och med dra nytta av att slås samman för att kunna förbättra sin verksamhet, säger Tobias.
På Kimitoön är föreningslivet aktivt och 52 procent av invånarna är med i någon förening. Trots det har man även där som i övriga Finland problem med att få medlemmar, speciellt styrelseledamöter.
- Ett tips som jag berättade åt unga på Kimitoön är att de skulle bra kunna hjälpa föreningarna med sociala medier. Ungdomarna är uppvuxna med sociala medier och vet hur man använder dem samtidigt behöver många föreningar mera synlighet och kunde via sociala medier locka till sig yngre medlemmar, säger Tobias.
Projektet är tänkt att fortsätta i någon form men exakt vilken är ännu oklar. Kimitoön verkar ändå vara en föregångare i Finland när det kommer till samarbete mellan kommunen och den tredje sektorn och det är säkert många organisationer som skulle dra nytta av ett ökat samarbete.
Gå in och läs Tobias pro gradu här: Den tredje sektorn som hälsofrämjare - Hurdana förutsättningar har den tredje sektorn i framtida hälsofrämjande arbete på Kimitoön?
