Yrkesstolthet ett trumfkort

02.10.2017 kl. 12:52
INGÅNGEN: Förlorad yrkesstolthet sägs vara en ny folksjukdom i Finland. Många är tvungna att göra sitt jobb sämre än de skulle vilja, på grund av för små resurser. Men är yrkesstolthet kanske ett av trumfkorten när det gäller tredje sektorn?

Text: Mari Pennanen

Theresa Norrmén tar i en kolumn i Hufvudstadsbladet (23.9.2017) upp att förlorad yrkesstolthet ses som en ny folksjukdom i Finland: ”när människor tvingas göra sitt jobb sämre än de skulle vilja, på grund av att resurserna är för små i förhållande till arbetsuppgifterna och målsättningarna förlorar de sin yrkesstolthet.”

I Förbundsbarometern kommer samma fenomen fram, till exempel genom detta citat av en förbundsanställd: ”Då jag kom hit insåg jag snabbt att arbetsbördan är hutlöst stor”. Att jobba inom tredje sektorn och organisationsvärlden har sina egna, speciella utmaningar: att jobba med en förtroendevald styrelse, att jobba mot ett ideellt syfte och att jobba med en stor osäkerhet gällande finansieringen, som ofta består av ett lapptäcke med många olika bitar att få ihop, är några av särdragen. En bit som också kan vara aktuell är att motivera varför man ens är anställd och varför man ska ha en skälig lön och skäliga arbetsvillkor, då ”alla andra” inom organisationen ställer upp frivilligt.

Samtidigt finns det en stor frihet i arbetet inom ett förbund eller en organisation i tredje sektorn. Engagerade medarbetare kan och får styra sitt arbete ganska långt själva, det är möjligt att förverkliga olika saker man brinner för och det mesta går att fixa med hårt, målmedvetet arbete. Och just här ligger en viktigt del av det som gör att många, trots små resurser och stora utmaningar, trivs med sitt arbete. Då man jobbar mot ett ideellt syfte inser man snabbt att världen aldrig blir färdig, vi kommer aldrig att nå helt fram. Men vägen dit och alla mål på vägen, stora och små, är lätta att känna stolthet över. Att tänka i begrepp som yrkesstolthet är kanske inte heller så vanligt när det gäller verksamhetsledare, informatörer, utvecklingschefer, projektledare, koordinatorer, kanslisekreterare, planerare, redaktörer, rådgivare, ekonomer och andra titlar på förbundsfältet.

Genom att man brinner för sitt arbete, stort personligt engagemang, bred kompetens och värdefulla erfarenheter som man dagligen systematiskt drar nytta av i arbetet är det, trots allt, möjligt att göra ett gott jobb. Och då är det dags att känna yrkesstolthet. Det är tillåtet, rentav önskvärt. Hos oss på förbundsfältet får man göra ett gott jobb och vi behöver inte drabbas av den nya folksjukdomen. Låt oss tillsammans fortsätta jobba för att alla ska få tillräckliga resurser för att kunna göra sitt jobb så bra de vill.

Mari Pennanen är verksamhetsledare på Svenska studieförbundet.

Nödutgången: ”Kan ni lita på varann i den här organisationen? Tillit är smörjmedlet som får hjulen att rulla”. Sebastian Gripenberg, verksamhetsombud på SFV, talade om konflikter inom föreningar på Tidskriftsträffen den 26.9.2107 och poängterade vikten av den slags organisationskultur som uppmuntrar till öppna, professionella samtal om arbetet inom föreningen.

60944_t.jpg

Svenska dagen i förbundsvärlden

INGÅNGEN: Vad betyder Svenska dagen inom förbundsvärlden? Svenska studieförbundets verksamhetsledare Mari Pennanen funderar över sitt arbete idag, den sjätte november.Läs mera »
06.11.2017 kl. 09:19
59410_t.jpg

Att inse sin uppgift

INGÅNGEN: En erfarenhet jag lärde mig mycket av var att vara mentor åt en person i slutskedet av sina studier. Målet var att hjälpa hen i övergången mellan studier i arbetsliv, men i efterhand undrar jag om inte jag var den som fick ut mer av mentorskapet än min adept, skriver verksamhetsledare Mari Pennanen.Läs mera »
09.08.2017 kl. 09:38
59280_t.jpg

Varför nätverka?

I SOFFAN: Svenska studieförbundet erbjuder personer som arbetar inom förbund och centralorganisationer möjlighet att delta i nätverk. Vi frågar några personer som deltagit verksamheten varför de är med och vad de fått ut av nätverken.Läs mera »
14.07.2017 kl. 14:01
58789_t.jpg

Den ljusnande framtid är vår

INGÅNGEN: Sommaren står för dörren och samtidigt som det för många förbund betyder en tid att pusta ut, så är försommaren och augusti ofta intensiva planeringsperioder. Verksamhetsplanen för år 2018 börjar ta form, om den inte redan är ganska långt klar. Men hur vet vi vad år 2018 borde innehålla?Läs mera »
08.06.2017 kl. 10:45
58746_t.jpg

På praktik i förbundsvärlden

PÅ TAPETEN: Efter tre intensiva månader på Svenska studieförbundet reflekterar Pernilla Lindroos över vad hon tar med sig i ryggsäcken från praktikperioden. Läs mera »
06.06.2017 kl. 08:44
58718_t.jpg

Reformen av yrkesutbildningen

PÅ BORDET: Vad är aktuellt hos Finlands Svenska Skolungdomsförbund? Ordförande Bicca Olin skriver i kolumnen På bordet om reformen av yrkesutbildningen och om en av grundpelarna för att få föreningsverksamhet att snurra: fruktbart samarbete.Läs mera »
06.06.2017 kl. 14:40
58704_t.jpg

Praktik – en möjlighet för båda

PÅ TAPETEN: En praktikant kan komma med nya synvinklar och idéer till förbunden. Samtidigt får studeranden en möjlighet till ny kunskap, erfarenhet av att jobba i praktiken och en insyn i förbundsvärlden. Läs mera »
02.06.2017 kl. 14:48
58297_t.jpg

Ekonomistadgan kan vara ett bra verktyg

I HYLLAN: Varför ska man ha en ekonomistadga? Förbundens ekonomer är eniga om att det är bra att gå igenom och skriva ner hur allt ska skötas, och då man gör det lönar det sig att se på andras dokument.Läs mera »
09.05.2017 kl. 11:30