Tillgängliga webbsidor fungerar bättre för alla

24.01.2022 kl. 14:29
ARTIKEL. Är ditt förbunds webbsidor tillgängliga? Brukar ni skriva alt-texter till bilder ni delar på sociala medier? Varför ska innehållet på webben vara tillgängligt? Ta del av tips på hur ditt förbund kan förbättra sin webbtillgänglighet.

Text: Maj Ilola 
Bild: Frida Lönnros

Uppdaterad 22.4.2022.

Tillgänglighet på webben är viktigt för att till exempel personer med synnedsättningar, hörselskador och intellektuella funktionsnedsättning ska kunna ta del av innehållet, men en tillgänglig webb gynnar även allmänheten. I den tredje delen i artikelserien om olika digitala problem och lösningar får du konkreta tips om hur du kan förbättra din webbtillgänglighet. 

Webbtillgängligheten styrs av EU:s webbtillgänglighetsdirektiv (WCAG) och lagen om tillhandahållande av digitala tjänster, som gäller för offentliga aktörer, men också de aktörer som får mycket finansiering av staten. Alla webbsidor behöver alltså inte följa direktiven, men genom att följa dem gör du din webbsida tillgänglig för flera personer och når ut till en större målgrupp.  

 Läs mer om EU:s webbtillgänglighetsdirektiv.

 Läs mer om lagen om tillhandahållande av digitala tjänster.

 Läs mer om webbtillgänglighet och direktiven.

 Se på Luckans video om webbtillgänglighet.

Utvärdera din webbtillgänglighet 

Börja med att utvärdera och undersöka tillgängligheten på din webbsida. Det finns olika verktyg som du kan använda för det, till exempel Wave-verktyget. Pröva också på att navigera på sidan med tabulatorn. Det här demonstrerar vad en skrämläsare läser upp på en webbsida. Kolla att du kan navigerar på sidan i rätt ordning och att allt innehåll är åtkomligt med tangentbordet. 

Det är bra ifall webbsidan finns på olika språk eller i alla fall en kortare beskrivning av sidan. Det är också bra om sidan finns på lättläst språk eller om det finns en kort beskrivning av sidan på lättläst. Det är bra att det finns en “Hoppa till innehållet” knapp på sidan och att man kan justera kontrasten och teckenstorleken på sidan. Många saker kan vara lite knepiga att fixa själv, men det finns även saker som du lätt och enkelt kan fixa själv. 

 Läs mer om Wave-verktyget.

 Läs mer om att skriva lättläst.

Tydligt innehåll 

Först och främst är det viktigt med en tydlig layout där det är lätt att navigera och hitta information. Texterna ska vara beskrivande och informativa, så att man hittar det innehåll man söker. Ta även i beaktande följande saker: 

  • Använd olika rubrikstilar istället för versaler eller fetstil.  
  • Vänsterjusterad text är också tillgängligare än centrerad text.  
  • Använd punktlistor och korta stycken för att göra innehållet tydligare.  
  • Undvik kursiv och understreckning i texten, för det är svårt att läsa eller kan uppfattas som länkar. Använd helst fetstil för att markera eller lyfta fram något i texten.  
  • Använd ett tydligt typsnitt och en tillräckligt stor textstorlek.  

Länkar 

En tumregel för länkar är att de är förståeliga även utlyfta från kontexten. Skriv alltså inte enbart “läs mera”, utan beskriv vart länken tar läsaren. Du kan samla länkarna efter ett textstycke eller ha en längre lista med länkar i slutet av texten. 

Exempel: Läs mera om Förbundsarenans evenemang i kalendern.

Använd helst länkar till webbsidor istället för till dokument. Om du använder dokument, nämn i länktexten vilken sorts dokument det är fråga om. Välj att länkarna öppnas i samma flik. Om länken öppnas i ett nytt fönster eller i en ny flik eller om länken för till en annan webbplats meddela om det till exempel med en ikon. 

Exempel: Läs Förbundsarenans verksamhetsplan här (PDF).  

Alt-texter på bilder 

Personer som har en synnedsättning kan inte se bilderna och ifall det innehåller text eller någon annan viktig information går dessa personer miste om den. Därför är det viktigt att använda alternativtexter eller kortare alt-texter. En alt-text är en kort beskrivning på en bild. Ifall din bild innehåller text ska även det stå i beskrivningen.  

Ifall en bild fungerar som en länk ska den inte ha en alt-text utan en beskrivning på vart länken leder. Alt-texter kan även sättas på bilder i sociala medier.  

 Här hittar du instruktioner hur du sätter alt-text på en bild på Facebook. 

 Här hittar du instruktioner hur du sätter alt-text på en bild på Instagram. 

 Här hittar du instruktioner hur du sätter alt-text på en bild på Twitter. 

Textning av video och audio

Personer med en hörselskada kan inte höra vad som sägs på en video eller i till exempel en podcast. För att göra video och audio tillgängligt är det därför viktigt att använda sig av textning. Ifall du har en textningsfil, kan du ladda upp den tillsammans med videon. Annars finns det en del lätta verktyg att skapa undertexter med, som till exempel i YouTube och Subtitle Edit.

I den sista delen av SFV:s webbkurs Digitalt lärande i praktiken berättar Linda Mannila om textning av filmmaterial med t.ex. YouTube, Subtitle Edit och Texta mig!. Videon finns på Youtube.  

Audiofiler, till exempel poddar, brukar oftast renskrivas i textformat. Ifall videon innehåller enbart text eller bild och inget tal, tänk på att syntolka videon för personer med synnedsättning.

 Webbkurs: Digitalt lärande i praktiken, Del 5: Textning av filmmaterial och skärminspelning.

 Instruktioner för att skapa undertext med YouTube. 

Läs mer

Artikel: Hur ordnar man distans- och hybridmöten?

Artikel: Digital delaktighet

Artikel: Väss din digitala kompetens

 

Artikelserien är en del av projektet för att stöda digital utveckling inom förbunden, läs mer om projektet här. 
 
80634_t.jpg

En pigg 100-åring, ständigt i rörelse

BLOGG. Tålamod, ödmjukhet och djupandning. Det har krävts av Karin Lassenius som till stor del på distans började på ett nytt jobb på Samfundet Folkhälsan. Nu är det implementering av den nya strategin som driver arbetet framåt.Läs mera »
01.02.2022 kl. 10:01
80409_t.jpg

Dags att vässa kompetensen och nätverka

NYHET. Nytt år och nya tag! Då ivern slår till och du vill utvecklas i ditt arbete vill Förbundsarenan påminna om det som många av våra medlemsorganisationer ser som en av de mest givande bitarna av vår verksamhet: nätverken.Läs mera »
12.01.2022 kl. 09:55
80391_t.jpg

Våga väcka känslor

ARTIKEL. Flödet på sociala medier bara sväller. Som förbund tävlar vi om vår målgrupps uppmärksamhet i en digital sfär där Yle och Netflix är våra konkurrenter. Hur ska man lyckas sticka ut ur mängden och framgångsrikt nå ut med sitt budskap? Känslor kan vara lösningen. Läs mera »
11.01.2022 kl. 13:42
80395_t.jpg

Kom med i kampanjen #DigiDu och berätta om er digitala verksamhet

NYHET. Tillsammans kan de finlandssvenska förbunden göra mycket och denna vår kommer vi tillsammans i kampanjen #DigiDu att slå två flugor i en smäll. Förbund och föreningar vill nå fler för att på sikt få fler medlemmar och erbjuder samtidigt en möjlighet att tackla digitalt utanförskap. Läs mera »
11.01.2022 kl. 10:07
80389_t.jpg

Hur har Ledarskapsakademin lyckats förverkliga sin vision?

PÅ BORDET. En hög ambitionsnivå gällande kvalitet och att inte kompromissa med någon del av helheten. Nora Ridgewell reflekterar över kärnan i Ledarskaps-akademins verksamhet som i år fyller 10 år.Läs mera »
11.01.2022 kl. 00:26
80052_t.jpg

Att träffas och att mötas

INGÅNGEN. För förbunden är det självklart att ordna olika evenemang. Vi kan det och är bra på det. Ändå kan vi fastna i gamla hjulspår och därför mår vi bra av att stanna upp och tänka till. Det gäller att måna om den största resursen: deltagarnas tid.Läs mera »
07.12.2021 kl. 09:22
79968_t.jpg

Padda, podd eller papper?

ARTIKEL. Hur kan och ska tidskrifter idag förhålla sig till olika format för att nå läsarna? Tidskrifternas många nya former var temat för en diskussion på Helsingfors Bokmässa, där Janne Wass på Ny Tid och Hanna Rundell på Folkhälsan möttes i ett samtal med Henrika Zilliacus-Tikkanen.Läs mera »
30.11.2021 kl. 08:47
79885_t.jpg

Vem är förbundets målgrupp?

PÅ BORDET. Ett förbund kan behöva kommunicera till en brokig skara målgrupper bestående av privatpersoner, föreningar och distrikt. Hur undviker man fenomenet trasig telefon och når ut med rätt information till rätt personer? Tuuli Solhagen på Natur och Miljö reflekterar kring målgruppstänk.Läs mera »
23.11.2021 kl. 15:11