Våra värdefulla tidskrifter

07.09.2022 kl. 11:24
BLOGG. Då man jobbar inom en organisation som ger ut en medlemstidning är Förbundsarenans nyutkomna rapport Tidskriftsbarometern intressant läsning. Ilona Salonen, t.f. verksamhetsledare på Svenska Hörselförbundet, reflekterar över rapportresultatet och tidskrifternas framtid.
Text: Ilona Salonen
Bild: Jakke Nikkarinen
 

Tidskriftsbarometern börjar med orden Våra värdefulla tidskrifter och det är faktiskt värdefullt att det görs en barometer som kartlägger denna mängd tidskrifter. Barometern erbjuder en möjlighet att se mer systematiskt på bredden som dessa tidskrifter erbjuder vår språkliga minoritet. För det som gör våra tidskrifter värdefulla, är just att de görs för en minoritet, i många fall för en dubbelminoritet. Till exempel ur ett funktionshinderperspektiv, som är det sammanhang jag själv jobbat inom i flera år, så erbjuder våra medlems- och branschtidskrifter journalistiskt innehåll som inte erbjuds på svenska i Finland av andra. Vi erbjuder relevant innehåll som skapar samhörighet via det innehåll som vi trycker i våra tidskrifter.

För medlemstidskrifter görs för människor.

I barometern ges fakta över tidskrifterna. En tidskrift beskrivs i barometern som en publikation där nyheter inte är det viktigaste innehållet. Under basfakta får vi veta vilka typer av tidskrifter som ges ut, hur många som läser dem, vem som gör dem och om de kommer ut på webben. När jag läser denna genomgång saknar jag information om tidskrifternas innehåll. Vad är det unika och oersättliga innehåll som fyller dessa värdefulla tidskrifter? Fylls de av reportage, personporträtt, nyheter eller annan typ innehåll? För att kunna kämpa för dessa tidskrifter som vi utgivare vet att är viktiga för målgruppen, behöver vi också kunna få en överblick över vad de olika tidskrifterna innehåller. Vilken typ av innehåll som finns i tidskrifterna är också basfakta och kunde ha ingått i barometern. Via innehållet kan vi beskriva vad tidskrifterna erbjuder sina läsare och visar människorna som dessa tidskrifter görs för. För medlemstidskrifter görs för människor.

...det som gör våra tidskrifter värdefulla, är just att de görs för en minoritet, i många fall för en dubbelminoritet.

Att framtiden för den finlandssvenska papperstidskriften är hotad kommer tydligt fram i barometern. Ekonomin beskrivs som den största utmaningen, vilket säkert inte överraskar någon som jobbar med en tidskrift som trycks och postas. Det är bra att denna fråga tydligt lyfts upp i barometern, för utan indexjusteringar är det svårt att fortsätta så som man gjort tidigare. Det är också bra att perspektivet om skäliga arvoden för professionella frilansskribenter lyfts upp.

Barometern har ett speciellt fokus på digitalisering och webb. Det är synd att synen på digitalisering är enbart ekonomiskt. Det finns många grupper som inte kan ta del av digitalt innehåll och detta får vi inte glömma bort. Samtidigt finns det många möjligheter inom digitaliseringen, speciellt som ett komplement. Framtiden behöver inte nödvändigtvis vara digital för tidskrifternas del, för digitaliseringen får inte vara ett självändamål och endast en sparåtgärd. Men om digitalt innehåll kan erbjuda mervärde för målgruppen, så är det värt att undersöka. Här måste vi igen komma ihåg vem dessa tidskrifter görs för och vad de vill ha för sina medlemsavgifter, vilket innehåll vill de ha digitalt. Tvångsdigitalisering som en sparåtgärd skapar knappast relevant journalistiskt innehåll för målgruppen.

Framtiden behöver inte nödvändigtvis vara digital för tidskrifternas del, för digitaliseringen får inte vara ett självändamål och endast en sparåtgärd. 

Jag välkomnar tanken om en bred kartläggning av tidskiftläsare som föreslås i barometern och hoppas att den förverkligas så att olika typer av målgrupper blir hörda. Om man saknar e-post, så som det kommer fram i barometern, är en webbenkät kanske inte rätt sätt att nå dessa personer. Organisationerna inom tidskrift.fi är alla experter på sina egna målgrupper och hjälper säkert gärna till med information om hur man bäst når den egna läsarkretsen.

Ilona Salonen är t.f, verksamhetsledare på Hörselförbundet och har en bred erfarenhet av tidskriftsarbete. Hon har bland annat varit med och förnyat SAMS:s medlemstidning som idag heter FUNK.

 Läs Tidskriftsbarometern 2022

84660_t.jpg

Förbundsarenan erbjuder möjligheter att nätverka över språkgränserna

NYHET. Förbundsarenan startar ett nytt projekt för att utöka och utveckla samarbetet mellan svensk- och finskspråkiga organisationer. Förbunden kommer att erbjudas olika möjligheter till att skapa kontakter till finska organisationer.Läs mera »
09.01.2023 kl. 14:22
84615_t.jpg

Nyfikenhet och kollegor som stöd för ny i förbundsvärlden

BLOGG. Från ett jobb med full koll på hur allt fungerar till något helt nytt. Christian Joffs lämnade klasslärarjobbet för att dyka ner i något nytt på Förbundet Hem och Skola. Han rekommenderar två saker för nya i förbundsvärlden: att delta i ett Onboarding-tillfälle och att våga fråga.Läs mera »
04.01.2023 kl. 10:06
84483_t.jpg

Trender inom fundraising inför det nya året

BLOGG. Vilka är de stora trenderna när det gäller fundraising för år 2023? Projektledare Robert Nilsson som jobbar med projektet Finansieringskällor för förbunden noterar bland annat epostens renässans och kaxigare kommunikation. Läs mera »
15.12.2022 kl. 13:01
84368_t.jpg

Stöd och inspiration till 64 medlemsförbund

NYHET. Kompetensutveckling, påverkansarbete, delaktighet och kommunikation. Inom dessa tyngdpunkter ska Förbundsarenan enligt den nya strategin stöda och inspirera sina medlemsförbund. Höstmötet valde också styrelsen som under år 2023 leder verksamheten.Läs mera »
07.12.2022 kl. 09:25
84309_t.jpg

Människor vill donera

ARTIKEL. Trenden är tydlig - människor i Finland donerar gärna till organisationer i civilsamhället. Seminariet Fundraisingens möjligheter gav ett smakprov på medelsanskaffningens potential för sektorn. Läs mera »
01.12.2022 kl. 08:45
84300_t.jpg

Företagssponsring - en möjlighet för finlandssvenska förbund

ARTIKEL. Sponsring har stor potential och är en relativt outforskad källa till finansiering för de finlandssvenska förbunden. Under hösten har en sparringgrupp kring temat företagssponsorering funderat på hur förbunden kan arbeta kring detta.Läs mera »
30.11.2022 kl. 13:55
83954_t.jpg

Små steg med stor betydelse

BLOGG. Förbundsarenan har nu för första gången ett riksdagsvalsprogram. Verksamhetsledare Mari Pennanen reflekterar kring gemensamt påverkansarbete och varför det måste göras trots att det är svårt. Läs mera »
04.11.2022 kl. 13:11
83971_t.jpg

Fundraisingens möjligheter för förbund

BLOGG. Vilka olika fundraisingsmöjligheter finns det för förbund i civilsamhället? Fundraising är ett begrepp som delar åsikter och Förbundsarenans projektledare för projektet Finansieringskällor för förbunden Robert Nilsson funderar vidare kring detta.Läs mera »
03.11.2022 kl. 10:00
83507_t.jpg

Årets ordförande Henna Björkqvist vill värna om mångfalden i föreningslivet

NYHET. Förbundsarenan har korat Henna Björkqvist som Årets ordförande bland centralorganisationer i det finlandssvenska civilsamhället. Björkqvist har varit ordförande för miljöorganisationen Natur och Miljö sedan hösten 2020. Läs mera »
04.10.2022 kl. 19:00