Fundraisingens möjligheter för förbund

03.11.2022 kl. 10:00
BLOGG. Vilka olika fundraisingsmöjligheter finns det för förbund i civilsamhället? Fundraising är ett begrepp som delar åsikter och Förbundsarenans projektledare för projektet Finansieringskällor för förbunden Robert Nilsson funderar vidare kring detta.
Text: Robert Nilsson
Foto: Joanna Lindén-Montes
 

Sedan projektet Finansieringskällor för förbunden startade i augusti i år har jag träffat drygt trettio medlemsförbund samt ett antal övriga aktörer inom civilsamhället, för att skaffa mig en uppfattning om aktuella utmaningar och behov om och kring finansieringskällor.

En sak som står klart är att begreppet fundraising, eller om vi så vill medelsanskaffning, delar fältet och det finns många olika uppfattningar om såväl möjligheter som utmaningar kring detta.

Begreppet fundraising delar fältet och det finns många olika uppfattningar om såväl möjligheter som utmaningar kring detta.

Min egen definition av fundraising är bred. För mig är fundraising en slags kombination av att samla in pengar till verksamheter, bygga nätverk för även andra ändamål än ”pengar in på kontot”, att paketera sin verksamhet så att den såväl kan säljas som ett koncept som att helt enkelt informera om vad verksamheten faktiskt gör.

Ibland väljer jag att se på fundraising på olika nivåer. På en nivå handlar fundraising om att dra in pengar till en verksamhet. Det betyder alltså inte bara pengar in i form av donationer. Även att söka om understöd, från exempelvis stiftelser och STEA är en typ av fundraising. Att skriva en ansökan handlar också om att kunna paketera verksamheten. På några sidor ska vi formulera vad vi gör, för vem vi gör detta, varför samt vilka resultat vi fått och förväntar oss att få.

Men fundraising är också att fundera kring samarbeten som kan gagna verksamheten på andra vis. Jag ser också fundraising till exempel som ett sätt att knyta strategiska partners till våra verksamheter, sådana som genom sin kunskap och erfarenhet kan hjälpa oss att utveckla vårt arbete. Ett sådant exempel skulle kunna vara att knyta en pr-byrå eller reklamfirma till verksamheten för att förnya en verksamhets hemsidor. Med andra ord, en typ av pro bono-samarbeten, som skulle vara dyra om de måste köpas in.

Fundraising handlar inte bara om pengar in utan även om pengar ut. Ett pro bono-samarbete som till exempel handlar om att en firma sätter ned tid och kunskap på att utveckla våra hemsidor kan betyda att vi som organisation sparar in en stor kostnad. För att kunna få sådana samarbeten måste vi kunna nätverka och paketera det vi gör på ett för mottagaren såväl begripligt som attraktivt sätt.

Fundraising handlar inte bara om pengar in utan även om pengar ut.

Att börja bygga upp en struktur för en organisation, med syfte att exempelvis knyta donatorer till verksamheten, tar tid och kräver investeringar. För många är detta också den primära anledningen till att den här typen av satsningar inte kan realiseras. Resursbrist.

VaLa ry, som är en takorganisation för organisationer i Finland som på något vis sysslar med att ta emot donationer eller söka donatorer aktivt, är medvetna om denna utmaning. I en rapport som publicerades för ett tag sedan var det just detta som VaLa tryckte på som ett hinder för civilsamhället.

I sin rapport har VaLa lyft fram ett antal åtgärdsförslag som syftar till att göra det enklare för organisationer att kunna utveckla och lansera strukturer för egen fundraising. Egen fundraising lyfts fram som något nödvändigt för civilsamhället bland annat på grund av de förändringar vi står inför gällande statsbidrag. Att utveckla egna fundraisingstrukturer ses som ett sätt att minimera osäkerhet och risker kring finansiering.

Ett konkret åtgärdsförslag som lyfts fram i rapporten är att det borde vara möjligt även för organisationer i civilsamhället att söka investeringsstöd för att kunna utveckla dessa strukturer. Idag kan näringslivet söka den här typen av investeringsstöd för många olika ändamål. Är det dags för våra politiker att även tänka på samma vis då det gäller civilsamhället? Detta är en sak som VaLa satsar på nu i sitt arbete inför kommande val nästa år.

Den 28 november arrangerar Förbundsarenan, i samarbete med Svenska Folkskolans vänner, ett seminarium: Fundraisingens möjligheter. Till seminariet kommer just VaLas generalsekreterare Pia Tornikoski för att tala om hur VaLa kan vara en resurs för en organisation som funderar på fundraising som en möjlighet. Varmt välkomna med till seminariet.

Robert Nilsson är projektledare vid Förbundsarenan för projektet Finansieringskällor för förbunden. 

 Läs mer om projektet

84300_t.jpg

Företagssponsring - en möjlighet för finlandssvenska förbund

ARTIKEL. Sponsring har stor potential och är en relativt outforskad källa till finansiering för de finlandssvenska förbunden. Under hösten har en sparringgrupp kring temat företagssponsorering funderat på hur förbunden kan arbeta kring detta.Läs mera »
30.11.2022 kl. 13:55
83480_t.jpg

Vill civilsamhället ha donationer eller investeringar?

BLOGG. Förbund och föreningar ansöker om bidrag. En del ber också om donationer. Men hur tänker vi kring att be om investeringar? Förbundsarenans projektledare Robert Nilsson funderar kring vad detta betyder för våra verksamheter.Läs mera »
03.10.2022 kl. 08:38
82450_t.jpg

Robert Nilsson leder projekt för att hitta nya finansieringskällor för finlandssvenska förbund

NYHET. Förbundsarenan startar projektet Finansieringskällor för förbunden och Robert Nilsson har valts till projektledare. Projektet ska höja de finlandssvenska förbundens kompetens kring olika finansieringskällor och stödja dem med att bredda sin finansieringsbas. Läs mera »
08.06.2022 kl. 07:30
81486_t.jpg

Förbundsarenan startar projekt kring finansieringskällor för förbunden

NYHET. De finlandssvenska förbunden och centralorganisationerna jobbar kontinuerligt med sin finansiering. Många vill testa nya former av finansiering. För att stöda medlemsförbunden startar Förbundsarenan ett projekt kring finansieringskällor.Läs mera »
01.04.2022 kl. 21:24